Down in the hole

Den här låten fick mig att flytta hemifrån. Aldrig mer skulle jag ta stryk från någon. Allra minst min far. Aldrig mer. Med LP-konvolutet följde ett stort utvik, en färgaffisch modell större. Jag tejpade upp den på min garderobsdörr. Min far spöade mig för det. Knarkpropaganda, ansåg han, den gamle ex-boxaren. Och jag flydde ut i vinterskymningen, satt och grät bland fyllgubbarna på busstationen som försökte trösta mig utan att förstå vad som hänt. Jag tog bussen några mil in i de tunga granskogarna, flydde till en släkting. Sedan skulle jag aldrig flytta tillbaka. Min far grät. Bad om förlåtelse. Men nånstans inuti mig visste jag att det inte gick längre.

Down in the hole. Det är ingen konst att vara sams med sina döda föräldrar. Men den här låten gör fortfarande fruktansvärt ont i mig. Så väldigt, väldigt ont. Samtidigt inser jag att det är en snygg låt. Jag älskar Emotional Rescue-plattan. Den blev rätt utskälld när den kom. Jag förstod aldrig varför. Det var så mycket jag inte begrep då. Fan vet om jag begriper mer nu?

Jag lyssnar mycket sällan på den här plattan, på den här låten. För det är något som borrar sig  vasst och djupt in i de där skrymslena som mår bäst av att ligga nedsläckta.

Ja, ja.

Mor och far. Kärlek och hat. Skratt och gråt. Åren går… såren finns där… och vemodet… och så en hel massa annat som jag inte riktigt förmår fånga in och sätta ord på.

Yep, folks. Så är det. Down in the hole. Jag svor på att aldrig mer ta emot en mans knytnävar. No. Fucking. Way.

9 kommentarer

Filed under Musik

9 responses to “Down in the hole

  1. Ett svårt men mycket klokt beslut. Ingen man eller kvinna ska ta emot ett slag…

  2. Lilla Blå,
    jag vet inte vad jag ska skriva men jag känner mycket när du skriver så
    ord är svåra att få ur sig och så känsliga
    Så modigt att ta avstånd från det som inte gör en bra!

  3. Vi väljer inte våra föräldrar, så är det.
    Så brukar jag tänka. Då känns det inte lika tungt…

    Jag förmodar att du var en ung tonåring, ett barn, och med tanke på det
    är det en styrka, att ta ett sådant stort beslut som du gjorde.
    Sedan att du skriver om det här, det ser jag som ett ”friskhetstecken”.
    Du ”plockar” fram sådant som gör ont, det är en stor insikt i sig.
    Och du tillåter…
    Ingen kan röra dig nu.

    Innerligt varm kram från mig.

    /Marie

  4. Orden borrar sig in i mig och berör. Vissa saker finns det inte någon energi över till, kanske någon dag då man är stark

  5. Nu orkade jag ta till din text. Säger som de andra, önskar att ingen ska behöva uppleva att de som ska stå en närmast, som vi är beroende av, misshandlar. Fysiskt eller psykiskt. Starkt och fantastiskt gjort av dig.

  6. Stum inför något jag aldrig nånsin riktigt kan ta in. Förstå. Stum men full av känslor. Kan bara ge dig en kram … och så en till i oändlighet. Du fina …

  7. godiva

    Åh, gumsi. Emotional rescue. Märkligt att musik kan betyda så vitt skilda saker. Nu kände jag att jag ville spela den här på högsta volym, men hundarna sover så jag får vänta med det. http://www.springsteenlyrics.com/lyrics/f/fromsmallthings_cover-edmunds.php

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s