Michelle

Jag var fjorton år och befann mig i Spanien. Bar en vit T-shirt utan BH, med små bröst som gungade lätt, lika fjäderlätt som sommarmoln där innanför bomullen. Jag gick där på gatorna och begrep inte varför männen glodde som de gjorde. Jag var fjorton, trodde jag hade stenkoll – och begrep ingenting.

På trottoarserveringen spelades Beatles och låten Michelle. Den ristade minnen i mig som aldrig försvunnit helt.
Jag stod på tröskeln till att bli kvinna.

Havet var alltid så knallblått i Spanien. Som jag minns det…
Hotellet luktade skarpt av rengöringsmedel och varm natt.
Hela världen kom i gungning.

Och gungar fortfarande.

11 kommentarer

Filed under Musik

I väntan på Gorm

Godot kom ju aldrig, vi får se hur det går med stormen Gorm.

Det varnas för orkanstyrkor över norra Jylland inatt, ”vanlig storm” över Lillhålan. Just nu vräker regnet ned. Jag kurar inomhus och bryr mig inte så mycket. Pål Pommac har byggt sig ett bo i garderoben av gamla militärtält. Han huserar därinne med brännvinstermos och Nordisk familjebok 1947 så natten lär bli lång och het.

Själv plöjer jag Gudfadern-sviten och känner redan begynnande sittsår i rövva. Den är lång, Gudfadern. Som Autobahn. Fast snyggare.

Första advent idag. Pytt med det!

Jag tänker bara: en dag närmare våren!

 

29 nov i väntan på Gorm

11 kommentarer

Filed under Uncategorized

Karamellkok

Sluta vara så perfekt, vill hon skrika åt honom när han kliver in i rummet.
Till och med skägget har samma färg som sjalen, som bränt socker i botten av kastrullen efter karamellkoket.
Hans långa ranka kropp, den vida överrocken och det spretiga håret. Den smäckra halsen vars linje är perfekt, som en raksträcka, som en jävla motorväg rakt ut i Europa när man bara vill fly vardagen.

Jag blir som en insjö mellan benen, vill hon skrika till honom. Men säger inget.

Charlie Mingus fjollar fram i högtalarna. Charlie Mingus fattar vad som är på gång.

Han står där i sin överrock och sin långa scarf virad kring halsen, med spretande hår och skägg, och han ler mot henne och rynkorna kring hans ögon rispar fåror i hennes inre, ända ner i underlivet. Hon ler tillbaka. De säger ingenting. Men hennes själ skriker som en barnunge.

9 kommentarer

Filed under Uncategorized

Dagens läsning

Det här blev nog dagens läsning för mig. Underbart!

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Hur håller vi värmen?

Vaknar till 13 minusgrader. Jättekul – not! Vaknar till en värld av snö och is och gnisslande kroppsleder. Det där brukar hänga samman hos mig.

Tågen står still, några gäss kraxar panikslaget ovanför mitt huvud. De har väl insett att de skulle hängt med resten av gänget ned till Afrika för ett par veckor sedan. Inte slafsa omkring i Sydsverige, ligga och slöglo mot horisonten och bajsa i slowmotion. Nu låter de som om de dragit på sig halsfluss i helgen. Märkliga ljud kommer ur de långa halsarna. Stackars jävlar.

Vintern kom till skånska kusten. Ett par decimeter snö ramlade ned på några timmar i kraftig blåst. Bara masochister kan digga ett sånt läge.

Jag hade vänner på middag och whiskyprovning i lördags. Det gäller att hålla värmen på alla sätt man kan. Lite anCnoc, lite Glenmorangie Lasanta och annat smått och gott. Vi gjorde vårt bästa och hann täcka in både Esias Tegnér och Eddie Meduza under kvällens diskussioner. Samt den ack så väsentliga frågan varför det aldrig kommer att göras porrfilmer med värmlänningar.

Utomhus fann jag en äldre arabisk kvinna på marken. Hon grät förtvivlat, var  rejält misshandlad och visade hur knytnävarna träffat henne i magen, över mun och ögon och näsa. Hur hon ramlat och slagit i huvudet, skadat armen. Hon hade ringt polisen. Vi väntade. Det kom ingen polis. Hon satt direkt på marken; under täckjackan stack hennes bara ben fram i kylan. Vi ringde ambulans. De lovade komma på en gång. Det gick en kvart, det gick tjugo minuter. Ingen ambulans.

Det är mycket som inte fungerar idag.

Jag får frågan om jag är rädd för terrorhotet. Nej, svarar jag. Jag är mer rädd för den totalt hjärndöda kvällspressen. För att inte tala om sociala media. Folk går bananas. Som om någon större makt skruvat upp dem i ryggen. Alla går i cirklar tills batterierna tar slut.

”Tredje världskriget är här nu”, säger professorn i underrättelseanalys, Wilhelm Agrell, i dagens tidning. ”Sluta stoppa huvudet i sanden, säg som det är. Vi står i början av något vi inte greppar ännu.”

Jo, man ska kalla en spade för en spade.

Jag kryper ihop i soffan och lyssnar på gamla jazzpärlan Solitude.

Måndag i Sverige, 23 november 2015.

Skåne har inte haft så kallt i november sedan 40-talet, läser jag.

Det gäller inte bara vädret.

 

 

5 kommentarer

Filed under Uncategorized