När jag var 8 år satte farsan mig i en fyrsitsig Cessna och piloten flög oss upp ovanför grantopparna, ställde planet på sidan och sedan upp och ned. Där bestämde jag mig. Jag skulle bli pilot. Aldrig så nära gud som då.
Sen blev jag närsynt som en pekingeser. Blind as a bat. Ledsyn 20 cm utan linser eller glasögon. Och två, t v å fucking jävla centimeter för kort för flygsimulatorn i Roskilde.
Nu har Gud och jag gjort slut. Gubbjävel. Två ynka centimeter!!! Well, fuck you!
Men i drömmarna, i drömmarna är jag fortfarande världens bästa och mest djärva stridspilot. Det har jag varit i hela mitt liv. Kommer alltid att vara. Det finns inte ett krig, inte en fiende jag inte bombat skiten ur. Där uppifrån.
Ensam.
Mot en knallblå himmel.
Där uppe där solen alltid skiner.
Där återfinns jag. Ensam, målmedveten och storskrattande. Aldrig så nära gud som då.
Jag har en vit sidenscarf. Och ibland röker jag cigarr.
Det går undan utav helvete!
Så vet ni det.
LILLA BLÅ BLOGGEN 
Nu vet vi det! Stundom brukar jag stoppa en pipa för att stoppa tiden. Där i rök och damm; minnen jag aldrig haft. Drömmar om drömmar jag aldrig drömt. Tänk om allt var fulländat? Skulle du då vara världens bästa stridspilot? Eller bara världens kortaste? Jag är bättre på att stoppa min pipa än tiden. Tvivel är min arvedel. Förresten är fladdermöss jävlig bra på att flyga! Men nån flygande pekingeser har jag inte sett!
Major Major Major Major!
Jag ser dig också som en fantastisk stridspilot.
När jag var 4 år fick jag min högsta önskan uppfylld. En efterlängtad flygtur som gick från Malmö till Köpenhamn. Tur och retur i sällskap med mina föräldrar.Tydligen frågade jag ”Var vi egentligen uppe” vilket har avhandlats på alla släktkalas…
Nej, jag blev inte heller stridspilot.
Jag ser dig mycket tydligt framför mig. Med flygarluva i skinn, den vita halsduken fladdrande kring halsen. Och så cigarren, då… Mycket tydligt. Och jag hör de första takterna i Also sprach Zarathustra, av någon anledning.
Fräckt! Själv brukar jag höra AC/DC. Men herregud, jag är inte knusslig. Bara jag får mitt plan, min cigarr och min halsduk.
Jag gillar att flyga men har inga drömmar om att själv styra maskinen men jag kan se dig med cigarr och fladdrande halsduk och skinnmössa med fladdrande örlappar. snyggt snyggt
Närmare gud till mig har jag aldrig varit än när jag fick åka litet sportplan över hemmastan, och hem, hem, flög på låg höjd över hästarna och deras hagar, såg stallet och huset och det var som små dockhus och små leksakshästar som är jättestora i vanliga fall, och man såg hur allt hängde ihop, vägarna, sjöarna… 20 år sen, men fortfarande nu i sinnet.
Ibland är fantasin bättre än verkligheten. Jag ser dig där, med scarf o garre! Det hade du inte fått ha om det blivit verklighet. Det glamourösa är grejen! Och store G har en brasa som han kan nypa sig i lite var han vill. Puss
Kram!