Etikettarkiv: liten kuk

Höger lillfinger

från luften in över dk

Han vägrar att stänga av sin mobil vid starten. Flight mode finns inte i hans sinnesvärld. Han ska ju läsa fiskeblogg. Det är livsviktigt just nu.

Han kom sent, med andan i halsen, han beter sig som han är den viktigaste personen i världen. Vad gör det att vi andra får vänta på karlfan?

Naturligtvis ska han sitta bredvid mig. Jag ler automatiskt. Han ler tillbaka och knuffar till mig med knät. Okay, okay, cowboy, lugna ned dig.

Han kränger fram och tillbaka i sätet. Sliter upp väskan med knyckiga rörelser. Brer ut sina tidningar, på tre olika språk, vänder sida. Det är stora tidningar. Sidorna faller ut över mitt knä. Han ser inte på mig. Samtidigt som han ska läsa tidningar på tre olika språk ska han kolla Abbes fiskeblogg. Eller om det var Albins? Jag ser inte riktigt. Och så ska det skrivas livsviktiga sms. Med en massa hjärtan. Jag sneglar ogenerat.

Flygvärdinnan blänger. Upprepar sitt budskap om att all elektronisk uttrustning ska vara avstängd under start och landning. Han låtsas inte höra. Hans ena ben hoppar upp och ned som en vansinnig gräshoppa. Händerna trummar över tidningssidorna. Fiskeblogg. Nya sms. Vi har taxat ut och står nu med varvade motorer. Nya tidningssidor. Nya trummanden med händer och ben. Jag är irriterad och tänker: liten kuk. Sådär som jag gör med karlar som irriterar mig. Jag lyfter liksom lillfingret lite ironiskt i luften även om jag inte säger något högt. Ni fattar.

Men det tar tid innan jag fattar. Innan poletten trillar ned. Karln är flygrädd!

Kunde han inte bara sagt det då? Jag kunde hållit hand. För fanken, jag är inte omänsklig.  Jag har hållit många händer under start och landning i mina dagar. Gamla tanter. Småungar. Vilt främmande livrädda svettiga stackare.

Däruppe är himlen blå. Solen stark. Världen är vacker.

Ovanför molnen är allt renskurat och skarpt, utan jordiskt skit och tjafs.

Halvvägs in i resan lugnar mannen ned sig några snäpp. Hans knä nuddar ibland vid mitt. Han trycker sin arm mot mig. Vi ser inte på varandra under hela tiden. Vi håller inte handen. Men jag håller höger lillfinger lite höjt hela resan. Sån är nämligen jag.

in för landning byen

 

Lämna en kommentar

Under Gubbar, Resor, Uncategorized