Tag Archives: Jamenvafan!

Stesolid

Vaknar söndag morgon. Snart kommer vintern. Fy fan!

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Mer, mer, mer

Jag vill inte längre läsa tidningar, kolla nyheter. Ändå gör jag det, automatiskt, med allt större tryck över bröstet. Kris och krig, hat och skit. Dagligen och stundligen. Det känns som det bara blir värre och värre, oavsett vad den där Hans Rosling säger.

Tro mig, ingen skulle bli gladare än jag om allt visade sig vara en svart mediebubbla av guds nåde. Men jag tror inte. Vi producerar skit. Drunknar i det. Det tycks inte gå att hejda.

Kan vi inte bara bestämma att all media åtminstone halva veckans dagar – som motvikt – bara får rapportera om goa, fina nyheter? Det skulle stärka livsandarna i allt folk, tro mig. Man blir ju vad man äter, om man så säger…

Mitt i alltihop så känner jag också pressen att jag borde ställa mig i soppkök och hjälpa till. Jag borde skänka mer kläder och pengar än vad jag gjort, engagera mig mer, mer, mer… Det är rumänska tiggare, syrianska flyktingar, hemlösa, ensamkommande ungar och gamla fattigpensionärer som ska hjälpas; det ska bedrivas kamp mot rasism och nazism och man ska engagera sig, mer, mer, mer. Inte vara rädd, kämpa, känna tilltro till det goda i människan, tro på att mörkret ska skingras och ljuset ta vid. Att alla enfaldiga dunderpuckon och av hat förtvinade ärthjärnor ska få en uppenbarelse och sadla om.

Jag tänker att jag borde så mycket mer, mer, mer.

Men just nu skiter jag i allt.

Instinktivt vill jag bara dricka och knulla. Hela dagarna.

Inget mer. Inte ett dugg mer.

Fuck you, world!

we are all going

9 kommentarer

Filed under Uncategorized

Kafka, hänger du med på en fika?

Förra året drog jag in 13 miljoner kronor på mitt jobb. Och inte behöver jag skatta en spänn i Sverige. Det är ju fantastiskt!

Nå, det där är inte riktigt sant men jag funderar på att skriva ovanstående till skattemyndigheterna. För att retas lite. De verkar så… fyrkantiga?

Jag har jobbat i Danmark i många år. Jag betalar skatt och deklarerar där. I Sverige tjänar jag inte ett öre. Äger inga fastigheter eller aktier. Men varje år ska jag självmant kontakta de svenska skattemyndigheterna och be om att få deklarera i Sverige. De sänder mig inga blanketter. Jag kan heller inte deklarera över nätet eller mobilen. Näpp serru.

Jag har i alla år lydigt deklarerat på svenska. Oavsett vad jag lämnar för inkomst- och skatteuppgifter från utlandet så får jag troget som ett sommarregn tillbaka ett papper där det står o kr i inkomst. Tack och hej, leverpastej.

But why? I år skrev jag och frågade dem vad de egentligen gör med inkomstuppgifterna som jag lämnar.

Svaret? Ingenting. De registreras inte någonstans ty det handlar om slantar som ej är intjänade i landet Svea. Min deklaration går i papperskorgen!

Men varför ska jag då deklarera?

Det är din skyldighet som svensk medborgare.

Men varför skickar ni då inga blanketter?

Du tjänar ju ingenting här.

Men då behöver jag väl heller inte deklarera i Sverige?

Jo, du är svensk medborgare, då har du upplysningsskyldighet.

Men ni sparar ju inte uppgifterna någonstans? Om jag söker lägenhet och någon tar en inkomstuppgift på mig så står det att jag har noll inkomst. CSN straffar mig med en extra procentsats per år för att de inte finner några inkomstuppgifter om mig i de svenska registren… och så vidare.

Du har upplysningsskyldighet. Du ska själv be om att få deklarationsblanketter varje år. Sedan får du själv ta fram uppgifter från Danmark om t.ex. någon hyresvärd vill få en inkomstuppgift på dig.

Men då kan jag ju lika gärna ge fanken i att lämna inkomstuppgifter i Sverige? Vad händer om jag struntar i det? Arkebuseras jag i gryningen?

DU ÄR SVENSK MEDBORGARE BOSATT I SVERIGE. DU HAR UPPLYSNINGSSKYLDIGHET!

Ja ni fattar mejlgången de här senaste dagarna… Idioti är bara förnamnet. Så nu funderar jag på att skriva det där om 13 mille under raden ”Övrigt”… De slänger ju ändå bara uppgifterna. Eller ska jag rentav dra till med 37 mille? Vad tycker ni? 579 mille? Samt 1 kr och 83 öre i skatt? Bara för att kittla paragrafryttarna lite extra?

14 kommentarer

Filed under Uncategorized

Släng ut TV:n, åk och fiska!

Politiker med järnrör väcker gillande eller gäspningar. Tal om växthuseffekten får folk att somna. Utskrivning av sjuka eller arbetslösa som mals till intet i byråkratiska jätteapparater får de flesta att säga ”oj” och innerst inne glädjas åt att det trots allt inte gäller dem själva. Men ta bort några sketna kanaler ur Telias TV-utbud och svenskarna går bärsärkagång i kommentarfälten på nätet. Det spottas, svärs och bannas utav helvete! Nu kan Svenne banan inte längre se på Eurosport och hemmafruarna tappar kärringkanalen 5:an.

Ja, vi väljer väl våra strider. Av vikingarna har det sannerligen blivit ett klent och urvattnat släkte. Ack!

11 kommentarer

Filed under Film och TV

Jag säger usch fast jag borde säga asch

FN tror att Sverige ett u-land inom 15 år, läser jag att nån skrivit på fejsbuck. Det bränner till i magtrakten. Sverige, det nya Biafra. Var ska jag ta vägen? tänker jag sekunden därpå. För av någon anledning har jag aldrig sett mig själv bli gammal i landet där jag är född. Och än mindre nu när FN olyckskraxar och alla slår fast oomkullrunkeliga sanningar.
Ni är vår nya underklass, säger norrmännen, och det känns precis sådär hånfullt och jobbigt som det säkert är avsett.

Ute regnar det. Jag har nu gjort allt jag kan göra för att slippa undanflykter. Jag har isolerat mig ute i ingenting, jag är avskuren från folk och fä och trafik och sånt som distraherar. Allt för att få skriva. Men inte fan skriver jag. Jag glor på regnet, jag dricker te, jag går promenader, jag ägnar mig åt att skälla ut mig själv, tyst men envetet inne i skallen. Det är allt annat än fruktbart. Läget är, som min morbror brukade säga, prekärt.

Men jag har i alla fall fått ihop några rader på bloggen… och lyckas få in både oomkullrunkeligt och prekärt i en och samma text.
Jag är ingen James Joyce. Men kanske kan jag få loss den här skiten jag har på tvären och tysta rösten i skallen?
Kanske kan jag tillåta mig själv att vara riktigt dålig ett slag för att kunna bli bra i slutänden? Skrivande är ingenting annat än jobb. Inspiration kommer först efter transpiration. För att glo på utsikten måste man först klättra till toppen… och så vidare. Floskler kan kanske hjälpa. Att blogga om ingenting kan kanske hjälpa. Jag vet inte.

Nu är jag tråkig.
Förlåt.
Fan.
Men… ja, förlåt.

5 kommentarer

Filed under Uncategorized