Fine de Claire med fri skumpa!

Det finns ett litet hak i Nice på franska Rivieran. Det ligger på den där lilla gatan nedanför berget som leder till alla de där fancy antikaffärerna. Alldeles runt hörnet ligger den, mitt emot matvarubutiken som säljer rosévin för en femtiolapp. Det ser inte mycket ut för världen. Men därinne… oj! Därinne råder full aktivitet redan vid lunchtid. De hala kalla golvplattorna, slamret från köket, den avlånga trånga lokalen, fullproppad med folk. Kyparna som ler och ler, iklädda nästan fotsida förkläden, de där kyparna som rasslar från köket och ut bland borden med brickor fyllda av ostron till löjligt låga priser.

Ler du extra mycket tillbaka är champagnen gratis. Jodå! Om det är lunchtid och lågsäsong och du är svensk och glad. Jag lovar!

När jag kommer dit ler jag som om ansiktet håller på att spricka.

Jag goffar små friska deliciösa Fine de Claire-ostron från isbäddar, jag smaskar på brödet från den lilla korgen, jag njuter av anblicken av de äldre herrarna med käpp; herrarna som vänder blad i sina stora vita nyhetstidningar, avnjuter lunchen och skålar med varandra mellan borden. Där sitter jag, svensk och virrig men munter inombords. Där sitter jag och tänker: åh fy fan, vad livet kan vara härligt ibland!

Och när kyparen kommer glidandes som en panter över de hala golvkaklen ler jag som om mitt liv hängde på det. Och han skrattar tillbaka, stryker den svettiga luggen ur pannan och drar av champagnen från notan.

Gud, vad jag kan sakna Frankrike en grå januaridag i Sverige!

Annons