Miss Piggy was here liksom

-Jag har ingen sexlust längre! utbrister hon med lika delar häpnad som ilska. Inte ett jävla dugg. Jag vill varken knulla eller onanera. Tänk om jag lever till jag blir 90 bast. Tänk dig! Det är ju flera decennier dit – och ingen sexlust?! Jag kan ju lika gärna skjuta mig direkt. Men först vill jag skjuta alla andra jävlar. Jag hatar alla! Jag gör verkligen det! Det finns inte en enda jävel på den här jorden som jag gillar. Jag vill ha ihjäl allesamman. Och sen skär jag halsen av mig. Ska fan leva i den här tiden, va? Domedagen är nära. Fucking harmageddon blues, vi är på väg mot avgrunden med en rasande fart, hördu. En rasande fart! Snart störtar vi ned i helvetet och då ska du få se på grillbrasa.

-Du ska inte ta och lugna dig med rosévinet?

-Vad menar du? Syftar du på den här rosa kärringsaften? Miss Piggy was here liksom? Skit i det du. Jag är så heligt jävla förbannad. Jag är en missil. Jag vill blåsa hela förbannade samhället åt helvete. Fan, jag tror aldrig jag varit så kokande jävla förbannad som nu!!!

Ilskan som väller upp inom henne… det är nog hormonerna. Hormonernas krig. Världskriget. Klimakteriet. Det är åtminstone vad jag tror. Säkert du också.

Varenda dag är hon förbannad. Hon slamrar och smäller. Svär värre än alla hamnsjåare tillsammans.

-Vad fan är en hamnsjåare? gapar hon.

Jag kan inte svara. Jag orkar inte. Jag vill vila. Jag vill ha svala rum och ljuva änglaröster. Jag får svordomar som osar, jag får evighetslånga litanior om att domedagen är nära, planeten är dödsdömd och alla jävlar borde dö. Helst för hennes hand. Hon vill ha en bazooka. Hon googlar vapen. Hon vill döda.

-Du kanske borde kolla upp dina hormoner? Ringa vårdcentralen imorgon kanske?

-KÄFTEN! Sätt dig! Håll tyst! Kolla där ute, kolla! Hur fan kommer det sig att ingen märker hur allting står i brand? Hela planeten är dödsdömd, och därute ränner Svenne Banan runt och dillar om sommar och sol och visar upp sitt äckliga vita kött och sina dito brunbetsade jävla solariefejkbrännor och planterar pelargonskit i sina jädra balkonglådor och fittar runt som de värsta hönsen – utan att märka att vi går under! VI GÅR UNDER, SÄGER JAG!!!

Hon skalar potatis. Varje knöl slänger hon i kastrullen så vattnet stänker över bänken.

-Jag blir så jävla arg så jag domnar bort längst ut på näsan. Det bara sticker i huden. Tror du jag håller på att få diabetes? Va, tror du det? Är det diabetes? Var tusan la jag laxröven? Är den fortfarande fryst? Det är ju själva faaan också…  Denna satans förbannade söndag! Gud vad jag hatar allt och alla! Allt och alla, hör du det?!

-Ja, jag hör dig.

-Jag tror jag ska börja knarka. Det är lika bra. Fullt ös bara, in med skiten intravenöst och sen rakt ned i fucking jävla avgrunden. Ligga och slabba i nån trappuppgång med skum kring munnen. Man kan lika gärna dö. Gud vilken huvudvärk jag har helt plötsligt. Och det sticker i näsan, sa jag det? Vad tror du det beror på? Hur länge ska den här potatisskiten koka då? Va, va?

Jag svarar inte.

Jag vill ha tystnad, jag vill ha svala rum och ljuva änglaröster.

-Men vet du? Jag är för arg för att vara suicid. Jag är för satans arg! Det är då själva fan också…

Ur lådan plockar hon plötsligt fram alla vassa knivar och lägger upp dem på bänken framför sig. Så blir hon ståendes och tittar på dem.

-Jävla skit alltså… säger hon stilla efter en lång paus. Jag tror inte jag mår riktigt bra.

-Nä.

Köksfläkten surrar. Potatisen sjuder. Laxröven är fortfarande fryst.

Nu kommer sommaren.

Annonser

8 kommentarer

Under Uncategorized

8 svar till “Miss Piggy was here liksom

  1. Vet inte riktigt varför ordet jag tänker på är ”befriande”,. Vet inte riktigt om det är så passande. Eller om jag vågar skriva det här. Känns som om jag känner ljudet av en kniv som kommer susande genom luften.

  2. Singelmamman

    Älskade Lilla Blå. Så befriande ilska. Här pyr det också. Jag önskar mig ett redigt muskedunder. Tänker att den ska frälsa mig från ilskan och kanske avskräcka någon idiot som inte haft vett att hålla sig undan. Puss på dig.

  3. Elin Bergström

    Jag orkar inte mer nu. När kommer boken? När?! Vill köpa första rykande exemplaret. Eller vilket som helst förresten bara det går fort!

  4. Ja kanske är det bästa att bli riktigt förbannad istället för ledsen. Förr när jag jobbade så var jag ibland så där jävla förbannad men det har gett sig nu när jag är ledig och kan vara ute hela dagarna i paradiset Fisksjön. Det är bara när tekniken inte funkar som datorn och mobilen och bilen. Då blir jag riktigt förbannad fast jag kanske inte kan nå de höjder som miss Piggy kommer till men nästan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s