Bara för att jag vaknar till vårens dimma

20170822_204505

Lukten i luften. Hur den får mig att associera.

Vaknar tidigt till en tyst bonnhåla. Öppnar dörren och kliver ut i det lätt kylslagna, fuktiga. Och där är den, lukten i luften. Dimman ligger i tjocka sjok mellan träden tvärs över vägen. Mistluren penetrerar den, envetet, nästan spöklikt. Inte en människa syns till, inte en bil. För mig som växt upp i skogen är mistluren fortfarande höjden av exotism. Jag älskar den, tanken på att havet finns där ute i dimman bara tre-fyrahundra meter härifrån.

Man skulle kunna tro att det är i grå november om det inte vore för det skira kvittrandet i bakgrunden. Fåglarna är i full färd denna tidiga morgon, de har bråttom, de ska sätta på varandra, yngla av sig, bygga hus och fixa och dona och det ska gå undan.

Själv står jag där och får glasklara, blixtsnabba bilder i skallen: kaffe i termos, ostmackor inlindade i folie, gummistövlar, kluckandet under ekan som vickar när man kliver i, tröjan, regnjackan, sittunderlaget, fiskespöna.

JAG VILL FISKA!!

Annonser

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s