Karamellkok

Sluta vara så perfekt, vill hon skrika åt honom när han kliver in i rummet.
Till och med skägget har samma färg som sjalen, som bränt socker i botten av kastrullen efter karamellkoket.
Hans långa ranka kropp, den vida överrocken och det spretiga håret. Den smäckra halsen vars linje är perfekt, som en raksträcka, som en jävla motorväg rakt ut i Europa när man bara vill fly vardagen.

Jag blir som en insjö mellan benen, vill hon skrika till honom. Men säger inget.

Charlie Mingus fjollar fram i högtalarna. Charlie Mingus fattar vad som är på gång.

Han står där i sin överrock och sin långa scarf virad kring halsen, med spretande hår och skägg, och han ler mot henne och rynkorna kring hans ögon rispar fåror i hennes inre, ända ner i underlivet. Hon ler tillbaka. De säger ingenting. Men hennes själ skriker som en barnunge.

9 kommentarer

Filed under Uncategorized

9 responses to “Karamellkok

  1. Nu ska jag förstöra allt med att berätta att jag för ett par minuter sen stod och studerade just ögonrynkor. Mina egna dock. 😉
    De känns helt ok, med tanke på att de syns när jag skrattar. Det kunde vara värre. 😎

  2. A.

    Är det en del av nåt skönlitterärt större textsjok?

  3. Kolematt

    Självupplevt?😉

  4. Hoppas han stannade…

  5. Nica

    Fifan vad bra du skriver! Starkt, naket…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s