När man bjuder till

Hej, säger jag och sätter mig bredvid honom på bänken. Får jag sitta här hos dig?

Han nickar, nollställd.

Ska vi hångla lite? Du kan väl börja? Du kanske vill ta mig på brösten? Säger jag och ler mitt allra raraste.

Eller vill du hellre prata politik?

Nu nickar han igen, lite lamt.

Vi glor på varandra en stund men han rör sig inte ur fläcken. Verkar befinna sig i trans.

Okej, nej men då går jag, serru.

Och det gör jag också. Fan, denna passivitet!

ljugarbänken

3 kommentarer

Filed under Uncategorized

3 responses to “När man bjuder till

  1. Vissa ögonblick kommer aldrig åter😉

  2. Rakt på sak, liksom … som hon i TV-serien Bron vad hon nu heter … Man kan inte få annat än ett ”nej” …

    Försöka duger …

    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s