Lite på surrealismlyran

Nån dag vill jag bo vid medelhavet i ett rosa hus med gröna fönsterluckor och lulla omkring lite på lyran och skriva surrealistiska manus som ingen begriper. Inte ens jag själv. Just for the hell of it. Vad önskar ni er då?

PS. Jo, och så vill jag ha en låghalt betjänt som lite snustorrt kommer och meddelar mig när middagen är färdig. Den står framdukad på altanen med havsutsikt, meddelar han. (Mitt hus har altaner i alla väderstreck). Jag ropar irriterat tillbaka: Jag skapar!
Men eftersom jag är ett ohjälpligt matvrak faller jag till föga och hasar mot altanen, med manusbunten i näven och håret på ända. Vid medelhavet är det ok att se lite galen ut. Det gör alla.

13 kommentarer

Filed under Uncategorized

13 responses to “Lite på surrealismlyran

  1. Det låter väl rätt bra det. Jag skulle nog kunna göra dig sällskap där och sitta och se ut över havet och njuta. Kan bara säga ett. Här är ingen njutning just nu bara kallt och snöigt

    • Fanken, snuvis, vi behöver det där rosa huset NU, med gröna fönsterluckor och allt! Ingen snö, bara låghalta snustorra betjänter, käk i överflöd och sol likaså. Ett ställe där man sitta och glo på utsikten tills man närapå slår rot i stolen utan att nån lägger sig i eller har synpunkter.

  2. Finns det fler rum i huset så hakar jag på! Fast jag kommer nog att vara lite enstörig och kräva att få upp min mat på silverbricka på rummet, de dagar då jag skaaaapar som värst…

    • Det var fanken vad alla kräver saker hit och dit. Skaffa dig egen serveringspersonal. Du är välkommen på korta visiter men när du blir för dryg får du ta in på hotell. Men fram tills dess serveras drinkarna i den blå salongen kl 17.00 prick. Välkommen, kära du. Ta min oliv.

  3. Ann

    Hahaha, här har du en tredje som vill snylta på din dröm i brist på egen. Men jag kan också tänka mej ett blågrönt hus med lila fönster en bit ifrån, gärna på en ö. Dit din låghalta betjänt, med din goda vilja, ror över med en portion middag även till mej.

  4. Ko

    Jag kommer och hälsar på i galen basker med kall pastis. Själv vill jag ha ett kråkslott vid havet där jag kan gå och ömsom sura och sjunga för att jag kan. Må de dåliga manuskripten komma till dig i framtiden!

    • Det finns baskrar och så finns det galna baskrar. De sistnämnda äro de bästa. Jag ser fram emot att välkomna både kon och pastisen. Jag hissar flaggan med mitt vapen på så du hittar till mitt rosa hus. Vapnet? En illgrön absinthe-flaska mot gyllene botten, kantad av tre strutsplymer, en trattgrammofon samt två korslagda cigarrer krönt av en benprotes.
      Den flaggan ska bli en välkänd syn längs medelhavskusten. Cheerio!

  5. dr. no

    Jag gillar hur alla karaktärer i din tankevärld är låghalta. Ger en lätt surrealistisk känsla till din blogg. Är det homeriskt-freudianskt? Är det vilseledande? Är det den egentliga handlingen som ständigt undflyende svävar kring en låghalt ankel vid Skanör? Kan hundar flyga? När går tåget över Stora Bält?

    • Jag måste erkänna att tanken på en icke låghalt betjänt är starkt obehaglig för mig. En god betjänt är alltid avmätt, låghalt, diskret och pålitlig. Upprätta väsen som skrider raka som luciakandidater genom salongerna är förkastliga, fullständigt förkastliga. Bara uppkomlingar hyser sådan personal.
      Och nu ska jag berätta en hemllighet: Bron över Stora Bält är byggd av tändstickor. Svenska sådana. Aspträ. Brinner bra.
      Kan hundar flyga, undrar du? Alla hundar jag provat med Tjocka Berta hemma på tomten har flugit alldeles utmärkt.

  6. Det kan nog vara ganska så befriande att vara lätt galen😉 Lite till husbehov i alla fall!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s