Mittemellan

En gång i tiden skrev jag ett inlägg här på bloggen om att det bara är ett fitthår mellan lycka och olycka. Så rätt jag hade. Simmar just nu i det där havet… skört och tunt och livskraftigt urstarkt på samma gång.

Stolt och sprittande av livsglädje över vad som är jag och vad jag varit igenom och överlevt. Samtidigt så skör och livrädd och nära den lodräta branten ned i mörkret.

Ett märkligt tillstånd att befinna sig i.
Och däremellan… ett banalt vardagstillstånd. Allt är så vanligt, precis som vanligt. Vem ser på mig vad jag varit igenom, går igenom? Ingen. Allt är som vanligt. Normaltillståndet. Stiltjen.

Jag ler mot alla. Mer eller mindre.
Inuti sover något.
Något annat kokar över.

Jag vet inte vart jag är på väg.
Men en sommar har fått fatt i mitt hår och rufsar runt.
Jag låter den hållas.

Tids nog faller väl allt på plats.
Trots otåligheten. Trots tårarna. Trots de opassande skratten mitt i alltihopa.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “Mittemellan

  1. Som om inget hade hänt rullar tillvaron på. Fastän alla borde märka… Skrämmande men samtidigt på ett vis befriande.

  2. Ja då är det bara att vänta och se. Tids nog kommer balansen tillbaka när det så ska.

  3. Jag hör dina ord och jag läser dina ord. Jag önskar dig ett lugn i sommarens famn.

  4. Znogge, Skogsnuvan och Ofog: tack! (Och förlåt att jag inte svarat er tidigare.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s