Minnesstund från Mariannelund

De snackar bondage på jobbet. Asiatisk sådan. Tydligen finns det olika sorter. Själv har hon svävat i föreställningar om att fastbundet är fastbundet, oavsett vilken världsdel man befinner sig i, men tydligen kan man binda upp varandra enligt olika metoder och de konstrika arrangemang som förekommer i Östasien lär vara något speciellt. Eller ja… här ska erkännas att varken hon eller kollegorna riktigt vet så noga men de spekulerar desto mer eftersom det på hemliga vägar kommit till deras kännedom att högste chefen har vissa preferenser i den vägen. Den!? Världen gungar till ett ögonblick innan bitarna faller på plats. Naturligtvis gillar han fastbundna små asiatiska fruntimmer; de kan ju inte smita iväg!
Hon kommer osökt att tänka på Emil i Lönneberga. Emil, denne lille sodomit bandit! Alla vet ju vem han band fast och firade upp i flaggstången! Där kan man snacka svensk bonn-bondage. Egentligen är det obegripligt hur en sån som Emil fått så stor genomslagskraft i föräldrakretsar, tänker hon vidare. Där finns ju både kärlek till grisar, svår fylla, drängfraternisering och guvetva…i de lugnaste vattnen simmar de mest perverterade. Inget snack. Och ibland bär de mysse.

På tåget, det knökfulla, sitter en skäggig man och brer ut sig över sätena. Hans väskor får åka fint idag. Det är en s.k. tyst kupé, där man ska hålla käft och ha ”elektronisk utrustning” på ljudlöst . Får hon sitta bredvid mannen, där är det ju ledigt? Nehej, det är inte ledigt? Väskorna måste få åka? Och datorn? Och mobiltelefonen, jaha…

Han ser bekant ut – hon tittar en gång till. Jaha ja, det är den!? Det är inte första gången hon stöter på honom. Förra gången trängde han sig på mitt i ett samtal, vällde in som en bulldozer utan tillstymmelse till tajming. Den gången tänkte hon: praktarsle! Det tänker hon snart igen när mannen, nu med hörlurar på, börjar sjunga högt. Eller snarare, han utstöter plötsliga och gälla läten. Det är uppenbart att han lyssnar till musik, säkert sin egen. Han är ju sångare gu’bevars. Övriga passagerare glor. Fler kliver på tåget, vill ha platsen bredvid honom. Han låtsas inte om dem, väskorna måste ju få åka. På hans datorskärm läser hon ord om att han ser renar komma från himlen. ”Har jag fått hjärnsläpp?” står det. Behöver du undra det? tänker hon där hon står snett bakom honom och glor.

Vid slutstationen kliver alla av – utom mannen med skägget. Hon tänker ånyo på svensk bonn-bondage. Undrar hur han skulle han se ut upphissad i en flaggstång med kaftan och allt, bunden som en kassler?
Nästa gång hon tar tåget får både hennes mysse och bysse följa med.

Annonser

5 kommentarer

Filed under Uncategorized

5 responses to “Minnesstund från Mariannelund

  1. Asiatisk bondage. Ibland är jag glad att jag inte vet allt. Eller ens lite.

  2. Aaaa…. Rep-fetischism… A quick drop and a sudden stop…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s