6 november

kyrkogård 1
Vissa lär ägna sig åt att äta bakelser denna dag. Inte jag. Bakelser och jag går inte riktigt ihop. Jag är mer för det salta än det söta – i flera avseenden. Men idag, den 6 november, är det alltså bakelsefrossa till minnet av Gustav II Adolf, som denna dag 1632 kastade in handduken, på de dimmiga fälten vid Lützen. Efter att ha mottagit flera värjstick lär han slutligen ha tagits av daga med ett skott genom tinningen.
Den 6 november 1893 dog Tjajkovskij, kompositören. Svansjön, ni vet. Och den 6 november 1975 höll Sex Pistols sitt allra första uruppförande på en konstskola i London. Det varade visst i hela 10 minuter – sedan drog rektorn ur kontakten. 6 november 1944 gav Pär Lagerkvist ut ”Dvärgen”. Den 6 november 1923 genomförde Adolf-med-lille-mustaschen en misslyckad statskupp och åkte in på kåken. Och så vidare…

Men för mig står 6 november bara för en sak – det var dagen då min mamma dog. Fem minuter i midnatt.
Jag brukar tänka att hon skyndade sig så hon fick dö på samma dag som Gustav II Adolf. Lite ärorikt sådär. Hon var rysligt förtjust i historia och gamla kungalängder. Men hon var också rysligt förtjust i Tjajkovskij. Så hon passade liksom på. Brukar jag tänka.

Jag saknar henne.

Ibland med en varm känsla inombords, ibland med kroppen hopdragen i förtvivlan.

Men jag saknar henne. Alltid.

7 kommentarer

Filed under Uncategorized

7 responses to “6 november

  1. En mamma är alltid en mamma…

  2. Konstigt det där med saknad. Den kan verkligen snurra till det för en.

  3. Jag har inte heller ätit bakelser och inte ens tänkt på det. Jag har ju ingenstans att köpa dom heller när jag är bil-utta. En mamma saknar man. Min mamma föddes 13-de nov och jag saknar henne och allt vi gjorde tillsammans på höstarna. Matlagningen och julpysslet och att se på gamla roliga filmer tillsammans.

  4. Inte en bakelsesmula kom över mina läppar. Inte ens en kaksmula fastän sött är min passion OCH salt OCH surt … men sött är nästan som en drog som jag måste passa mig för. Min lilla mamma … som jag saknar och tänker på nästan varje dag i något sammanhang … dog den 24 mars 2000 samma dag Sigrid Hjertén som jag just då höll på att läsa en biografi om (Anita Goldman). Det kändes konstigt när jag kom till slutet av boken och upptäckte att det var samma dag.
    Det är något alldeles särskilt med mammor …
    Kram!

  5. Jag fick skrämselhicka när min blev sjuk och jag trodde jag skulle bli föräldralös. Kan inte förstå hur det känns att vara utan.
    Kram fina.

  6. Kerstin

    Och för mig är det pappas dödsdag. Man borde få ha kvar sina föräldrar tills man är minst 65 för det är så mycket jag inte hann prata med pappa om.

  7. Det är konstigt och komplex detta med mammor. Jag tänker på min mamma på ungefär samma sätt som du saknar din, trots att min lever. Ibland med varma känslor och ibland med förtvivlan…
    Kram på dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s