När kärlek blir till avsmak

De kryper ut ur mikrovågsugnen. De kryper ut ur mina vänners pommes frites. De finns under matbordet, på golvet, krälandes med sina långa insektsben. De är banne mig överallt.

Vaknar med bultande hjärta och inser att nu får det banne mig vara nog. Idag ska jag och min en gång så fina balkongodling gå slutmatchen tillsammans. Det som började så förväntansfullt och lyckligt och blev till en prunkande oas, har sedan ett par tre veckor glidit över i något uppgivet, tilltufsat och letargiskt.

Först angreps plantorna av det ena, sedan det andra. Jag for ängsligt runt varenda dag, övervakande, som en morsa i avsaknad av ett liv utanför hemmets väggar. Jag nöp vissna blad, bytte jord, stöttade upp, ansade, klippte larver och sniglar men förgäves. Varenda jäkla morgon var det nya katastrofer där ute. Naturen och jag… från spirande förälskelse och omtänksamhet till vad har du gjort inatt, vad är det här för märkliga fläckar… Leda, irritation. Måste du alltid bråka? Fan, vad jag retar mig på dig.

Det har gått snabbt. Jag klarar utan vidare av att hiva mycket av kärleken i sophinken idag. Jag känner det.

Den senaste invasionen av de där spindlarna har drivit mig mot gränsen. De har inte bara en fånig uppsyn, jag har känslan av att de iakttar mig konstant. Till och med i mina drömmar. Idag ska jag gå fram som en valkyria på balkongen. Vi får se om något klarar sig. Jag har i alla fall lämnat in skilsmässopappren.

11 kommentarer

Filed under Uncategorized

11 responses to “När kärlek blir till avsmak

  1. Såja såja .. sakta i backarna. Något kanske kan bli kvar. En endaste liten telning. Själv klippte jag bryskt av alla blommor när vi for till Italien (någon trädgårdsexpert hade sagt att det var det bästa) Nu ska det bli en överraskning när jag kommer ut till Femöre och se om de dött torkdöden eller om det prunkar bland krukorna. Friskt mod! Än är inte sommaren slut och därmed inte kampen med/mot naturen. Kram!

  2. Ja pårom ba!!! Hade en underbar hink med buskkrasse som trots min närvaro dag för dag förvandlats till ett orange såll.. Det som lyser, som tål torka, som ingen av angriparna gillar här på mitt torp är pelargoner och tagetes: det vet du för det skrev jag. Testa nästa år. Rödgula och orange och gula tagetes och knallröda pelargoner. Då kommer du i alla fall ha en vacker blomsterprakt. Tåliga är dom också. Kram!

    • Ja, tror jag kör nåt lättskött som pelargoner nästa år. Det där med kryddor och örter får jag väl fixa på ICA. Men det är allt lite surt, även för en räv som jag.

  3. Hahaha! Det finns ett skäl till varför jag bara odlar på friland. Balkongen i stan har gapat tom i alla år – har eventuellt köpt nån blomma någon annan har drivit upp att hänga i ampeln. På friland grejsar man så länge det känns bra, och sedan kan man bara låta det glatt dö undan om man känner att det blir en övermäktigt eller att någon insekt är mer på än vad man själv är.
    Har en känsla av att mina landet-broccoli inte direkt kommer att prunka när jag är tillbaka där nere. Kålfjärilar, heta torra dagar, ja. Men det finns broccoli på ica också.

  4. dr. no

    Ge den djävulen Pan vad han tål! Vi jagar allt som rör sig i väntan på den absoluta nollpunkten! Död!

    • Blästrade skinnet av den förbannande flöjtar’n…

      • dr. no

        Förgyll skiten och se om du kan blåsa den där skäggige gubben å hans pre-astronauter på en ring på kuppen. Men det där med att mata folk deras egna barn, det kan du väl skita i den här vändan? Det är för mycket kanal 5 över det, på något sätt.

        Ingen stil. Bättre att hålla fokus på att ta över världen.

      • Kanal 5 eller Titus Andronicus, det är frågan…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s