Var finns det där stället där man byter liv med varandra?

Jobbar mycket. Sover dåligt. Jobbar ännu mer. Sover ännu mindre.

Vaknade igår, gick upp, duschade, klädde mig och lämnade hemmet. Gick tio meter, vände och gick hem till sängen igen. Sjukskrev mig. Grät hela förmiddagen. Lämnade sängen, gick ned till havet, stod och grät, gick hem, grät ännu mer. Värk överallt, i kroppen, i hjärtat. Såg en dokumentär om Jackson Pollock. Grät lite till. Såg en två timmar lång film om Miles Davies. Grät. Gick och lade mig. Hela kroppen tung av sådant som gör ont.

Sov dåligt. Gick upp, satte mig vid datorn. Började jobba. Arg. Ledsen. Mera gråt.

Det är inte så kul att vara jag just nu.

Vilse i pannkakan.

Och helst vill jag bara få sova en månad.

Och sedan vakna till något helt nytt.

Går det?

15 kommentarer

Filed under Uncategorized

15 responses to “Var finns det där stället där man byter liv med varandra?

  1. Ja vad ska man säga. Visst kan man stundtals önska att man vore någon annan och precis som du är jag också vilse i pannkakan och besviken på hela skiten så jag har dåligt med tröst att ge men det är bara att bita ihop och vänta på bättre tider.

  2. Njae. Men man kan gråta och sova och vakna till samma, men att det känns lite lättare att vara i det. Puss och kram, sötis.

  3. Då är det på tok för mycket! Skickar en virtuell, mjuk och stickfri pläd i varma färger, svep in dig i den och vila.

  4. Jag tror det kallas livet…

    Blå det går över, du är en fighter! En stark sådan!
    Kanske dags att ta ett snack med din arbetsgivare.
    Se upp med att inte gå in i väggen.

    Jag är glad att du trotsar din sinnestämning med att gå ned till havet.
    Försök att lyssna på din kropp. Och vila.

    Kram från mig,

    /Marie

  5. dr. no

    Dostojevskij, Anteckningar från Källarhålet.

  6. Jaha, nu känner jag mig som en stor, svart, kraxande olyckskorp men det där liknar min väninna innan hon gick in i väggen. Var rädd om dig Lilla Blå och vila dig! Tycker att Marie här ovan har goda råd.
    Kram på dig!

  7. Havet är bra för trötta själar.

    Var rädd om dig. Snäll mot dig. Pyssla om ditt innersta.
    Alla mina kramar!

  8. Frederik Ruysch

    Jag lastar min luftballong med pannkakor och rabarberkompott. Det kan man leva på länge. Häng upp en skär näsduk i fönstret så att jag kan hitta dig. Klä dig varmt, det är kyligt i de högre luftlagren. När du ser ballongen är det bara att klättra upp. Jag sänker ner en repstege. Sedan flyger vi ut i världen, bort från lönearbete och annat elände.

  9. mary

    Älskade okända LB som jag läst så länge – din smärta är min, och det gör ont inom mig när jag tar in dina ord. Det skär i hjärtat när en långtbortavän inte mår bra. Jag delar ditt tunga med dig, jag bär dina ok. Värme och omtankar.

  10. Tomten

    Snart är solen tillbaka. Vi kommer att ha fler dagar med snö, kyla, lera, regn, blåst, tungsinne, och mer regn, men den kommer. En dag, när trasten sjunger, kommer tulpanen som legat i lökig väntan nedtryckt en hel vinter i rabattens kalla skit vakna och resa sig för att i triumf trotsigt trumpeta – Det är vår! Det är signalen. Stress, tristess, för mycket tid, för lite tid, oro, existentiellt skräp och alla dämoner – allt blir futtigt! Det är säkert! Alla nedtryckta lökar som får lite värme kommer att minnas solen för att resa sig ur mörkret. Jag med. Jag vet. Lyssna på tulpanen!

    (De lökar och knölar som legat i den djupaste skiten kommer kanske inte upp först men de blir störst!)

  11. Majsan

    Ouch! Vadan detta?

  12. Styrkekram – comes a time… håll ut. Det väntar annat bakom det oskönjbara hörnet!

  13. Jag önskar att jag kunde svara ja på den frågan…

    Men får nöja mig med att skicka en kram i stället.

  14. Anna

    Jag vet hur du känner dig. Man krymper.
    Jag har varit där och jag faller tillbaka mellan varven.

    Men: du har ditt språk, ditt allvar och din humor. Håll fast vid det.

  15. Åh Lilla Blå om jag kunnat hålla om dig … inte visste jag att du mår så dåligt. När allt är så svart är det svårt att ge tröst. Den liksom inte ”tar” men du vet ändå att ”vi” finns här och känner med dig … jag har varit där du är då och då … med längre mellanrum …

    Och du … du har din HUMOR … som tur är … din underbara svarta humor.

    Massor av kramar till den bästa av BLUES …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s