Sticka eller stick, sa Swedbank

”VI HJÄLPER DIG MED VAD SOM HELST MEN INTE SEDLAR ELLER MYNT. HÄR HANTERAR VI INTE KONTANTER.”

Okay, så ni kan montera min nya hatthylla, tänker jag förvånat. Fixa en snygg karl åt mig i helgen? Ett nytt jobb? Världssvälten rentav?

Jag gör mitt första besök på ett bankkontor på mycket länge. Mina bankärenden sköter jag helst via en dator. Men nu ska jag in och ratta upp en del detaljer. Jag har ju bytt efternamn och adress.

Det är tre kassor öppna. Det är tre personer före mig i kön. Vi sitter allesamman på en träbänk med varsin kölapp i näven och stirrar lystet mot tavlan med siffror som lyser på väggen. Blir det vår tur snart?

Bakom disken till de tre kassorna ståtar tre bankanställda. De stirrar på varsin datorskärm som de har framför sig. De verkar ha stelnat i en pose, de rör sig tammefan inte på flera minuter. Jag får Kafka-vibbar och klockan tickar iväg. Det är knäpptyst i lokalen. Jag läser skyltarna som finns över hela kontoret: ”Vi hjälper dig med vad som helst men inte sedlar eller mynt”.

Swedbank, folks. 2012. Vad som helst – bara inte pengar.

Det känns underligt. Efter tio minuter piper det till i displayen och en av oss får gå fram till kassan. Det är inte jag.

Då ser jag en korg på golvet, bredvid bänken. Däri ligger några garnnystan och nån slags påbörjad stickning.

Jag böjer mig fram för att läsa vad som står på den inplastade lilla skylten bredvid: Sticka gärna några varv!

Som sagt, går man på banken idag så ska man banne mig inte förvänta sig att de vill hantera pengar men det går bra att ägna sig åt handarbete.

Efter 20 minuter, då jag insett att lunchtiden redan är över och jag ännu inte hunnit äta, blir det min tur. Jag tvingar mig att le mot människan bakom disken. Jag har inte stickat ett enda varv under tiden jag väntat.

– Hej, jag har bytt namn och vill ha ett nytt VISA-kort. (Slänger fram kort och ID).

Han möter inte min blick, knappar bara in något på skärmen och hummar. Blir tyst, läser något och säger sedan:

– Men vad är det här?

Och jag, som inte ser vad han glor på eftersom jag står bakom disken, kan naturligtvis inte svara. Bara lite svenskt hinna skämmas lite – utan att jag vet vad fan jag ska skämmas för. Mitt saldo?

– Du har ett MasterCard eller?

Han står med mitt VISA-kort i handen.

– Nej, jag har ett VISA-kort, svarar jag lydigt. Du står med det i handen, lägger jag sedan snällt till.

Han tittar ned mot sin hand och så på skärmen igen.

– Jahaaaa? Du ska ha ett MasterCard i fortsättningen, står det här. Det är beställt redan.

– Men jag har inte beställt någonting.

– Nähäää? Vad konstigt. Jamen, då går det väl automatiskt då.

Väl? Vet du inte, människa? Men jag säger inget högt. Får tillbaka mitt kort och inser att jag just lagt en halvtimme i Swedbanks kafka-land helt i onödan. Får en idé.

– Hörru du, vad gör jag med mina mynt som jag har hemma? Var växlar jag in dem?

Nu möter mannen min blick för en kort sekund, sen viker den av igen.

– Eh, där ute… (Han nickar mot utgången). Där finns en… eh, vad heter det… en sån där i väggen… du kan dra ditt kort där… jag vet inte, jag har faktiskt aldrig gjort det nångång… men du kan läsa på väggen hur man gör.

– Kostar det något? (Jag har fortfarande min snälla röst men nu talar jag långsamt och tydligt som om han vore lite korkad eller mycket ung).

– Ja, vi tar ut en avgift… en liten avgift… jag vet inte riktigt hur mycket men… du kan ju gå ut och läsa på väggen därborta.

– Behöver jag några myntrullar, såna där rör i papper eller…? (Här känner jag mig som tant Signe, 84 bast, men vad tusan).

– Näää, eh… vänta nu… du häller det liksom i en skål och så… ja…

– Det står kanske också på väggen? (Nu är tant Signes röst len som sirap).

Han nickar, ivrig att bli av med mig. Jo, gå bara ut och läs på väggen.

Han tänker säkert: Gå ut härifrån också. Fort som fan. Ser du inte vad det står överallt? Den här banken HANTERAR INTE PENGAR!

Så jag går ut därifrån och skiter i att läsa på några väggar. Jag tvivlar på att jag någonsin mer besöker Swedbanks kontor.

Trevlig helg!

 

 

17 kommentarer

Filed under Uncategorized

17 responses to “Sticka eller stick, sa Swedbank

  1. Tyvärr är det inte roligare hos Handelsbanken! Inte för att det är någon tröst…

  2. vildhunden

    Sjutton också.😦
    Jag tänkte föreslå Handelsbanken men såg Znogges kommentar ovan. Hmmm… här på en liten ort där man nödvändigtvis inte behöver legitimera sig känns det bra med ett ”personligt” bankkontor. Men ska sanningen fram så har jag Skandiabanken som ”internetbank”.
    Nä… tror jag tar mig ännu en Dalwhinnie och låter mig sjunka in i dimmorna, Lycka till med stickningen Lilla Blå och ha en fin helg.

  3. Och inte är det bättre på SEB … men något handarbete har jag inte sett till. Ska tipsa dom om det när jag besöker dom härnäst. … De har stilenligt gammalmodiga soffor av skinn i min gammaldags stil … så ett broderi vore inte så dumt medan man väntar. Kram på dig Lilla Lila? Grön? Röd? … puss!

  4. På ett Nordea-kontor för ett tag sedan läste jag ”på väggen” att ”Våra kunder kräver numera mer och bättre service, därför kommer vi att lägga ned det här kontoret den X X 2012 och hänvisar till vårt kontor på Drottninggatan.” Om detta är ett exempel på bankernas förmåga att dra slutledningar är det tveksamt om jag vill anförtro dem mina ”sedlar eller mynt”.
    Är för övrigt förbluffad över att ditt Swedbank-kontor har en apparat där man kan lämna in mynt! Vilken service! Det tror jag inte att vi har någonstans i vår stad över huvud taget…

    • Banker alltså! Nu borde det för fan vara dags för revolution!!!

      • Här råkade jag läsa ”dags för evolution” och det kanske det också är. Min Handelsbank i stan sköter sig. Jag får till och med både lämna och hämta pengar. Så länge de är svenska pengar. Och i dagarna fick jag veta, via ett personligt hemskickat brev, att min personliga bankkvinna, som jag aldrig träffat, nu är så gravid att hon ska gå hem och jag ska få en ny, icke gravid, bankrjänsteman.

      • Singelmamman, det är evolutionen som kommit till din bankkvinna. Den kommer ofta efter kl 15 vad jag förstått. Alla vet vad som sker därinne då…

  5. WoW

    Ibland är det bättre att bo på en liten ort.
    De skulle aldrig komma på tanken att sluta med pengar på vår bank, heller aldrig lägga fram en stickkorg.
    Fast det tyckte jag var lite mysigt ändå🙂

    • Aldrig komma på tanken, säger du? Mja, fan tro’t. Banker är en annan sorts värld. En alldeles egen värld.

      • WoW

        Fast det finns undantag…
        Långt borta i Vilda Västern…
        Men om jag har fel ska du bli den första som får veta😉
        Det är inte min naivitet som pratar utan en väl inrotad envishet i en ”egen” liten värld samt att varje ortsbo ”äger” banken.
        Oftast är det ju inget positivt med den ”egenheten”

  6. Alltså, egentligen, vi borde alla flytta våra pengar till en sån medlemsbank – JAKbanken tex. Jag begriper mig inte på bankens funktion överhuvudtaget idag. Just för att man inte får deala med stålar. Bara nervösa tanter som kommer springandes och frågar vad man tänker göra där. Och säger man det skickar dom en på dörren. Direkt. Sånt gör vi inte här. /Loll

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s