Så var det högsommar med allt vad det innebär av märkliga saker som kryper och krälar. En högsommar med allt vad det innebär av märkliga lukter. (Och då talar jag inte bara om folk som inte vet vad deodorant är för något). När startar den där läbbiga rötmånaden egentligen? Och hur kommer det sig att bananflugor har sådan koll på almanackan?
Jag håller på att få ett smärre sammanbrott.
Upplever min första sommar i ett väldigt gammalt hus. Gammalt, egensinnigt och…tja…
Så säger jag inte mer.
Gaaaaargh!
LILLA BLÅ BLOGGEN 
Så var det den där tiden på året när nästan alla böcker om Steve Carella börjar.
Vet du, där fick jag googla…. 😉
Läskigt! Eller som gjort för skattjakt: Jakten på den skabbiga lukten.
Välkommen åter i etern!
Tja, det sägs ju att inställningen gör allt… Skattjakt låter mer ball än nervsammanbrott.
Det är inte bara folk och fä som får luft under vingarna så här i högsommartider … eller kryper och krälar.
Nerverna … vill ut … tar sin chans … (mina tog mig helt och hållet på sängen)
Släpp fångarna loss!
Kram!
Det är väl trevligt att bli tagen av någon/något? Och i sängkammaren dessutom.
Sängkammaren? Hörru, börjar du bli gammal? Det ska väl vara överallt utom just där? Om man är ung. Och pigg.
Ta en äggkopp. Fyll den med hälften vatten och hälften vinäger. Håll i en droppe disk medel. Placera på diskbänken. Flugorna kommer att dränka sig på löpande band.
Jag älskar att tömma äggkoppen i vasken och se hur många som dränkt sig.
Hähähähä.
Vinäger? Vad snål du är. Själv har jag dränkt (eller snarare manat till självmord) på sisådär 30 stycken medelst en slatt matlagsningsvin, diskmedel med orkidédoft och några droppar kranvatten från kommunen. Kanske är det för tidigt ännu att ropa hej inför den berömda bäcken (alltså inte sådana där som man har på sjukhus) men det verkar som om bananflugornas högsäsong är över i det blå hushållet. För denna gång. Amen.