Hur många ping-pong-hjärnor ryms det i ett land?

WordPress bråkar med mig just nu, det blir inte mycket bloggande. Man får ägna sig åt annat.

Jag funderar över varför många svenskar är så pigga på att utpeka sig själva som sjuka nuförtiden. Det verkar trendigt? Det koketteras och puttras i snart var och varannan blogg, på twitter, i tidningsinlägg och fan och hans mormor: man ska ha en sjukdom, bokstavskombination, en felprogrammering i sin inre hårddisk! Alla problem folk tidigare haft får nu sin förklaring, de får en liten etikett att klistra på hela sin person. Folk verkar gilla’t. Sånt som tidigare ansågs skamligt och skulle sopas bort och gömmas undan är nu lite hippt, lite storstadschict sådar… ”ja, du vet, jag är lite bipolär, va…”, ”nämen jag behöver ju inte hålla rätt på nåt, jag har ju adhd, vettu”.

Och så ska man förhålla sig till det. Vare sig man vill eller ej. Ta hänsyn. Visa förståelse. Backa undan.

Jag blir trött på’t, jag.

De som verkligen har problem gitter inte snacka om det i tid och otid, i alla möjliga sammanhang.

Medan resten, som vanligt, hoppar på tåget, trycker gilla-knappar och uppdaterar sig till senaste trendåkomman. Samt slipper ta ansvar.

Hela det här landet består ju av stora bebisar!

Apropå sjukdomar så är Hitlers gamla sjukjournal ute till försäljning. Där kan man läsa att Adolf fes väldigt mycket men det kan ju ha haft med den tyska kosten att göra. Samt att han rensade bihålorna med kokain. Han lär heller inte varit så värst intresserad av sex varpå han injicerades med preparat gjort på tjurtestiklar.

Själv tror jag att han var stressad! Jävligt stressad!

 

 

 

Annonser

20 kommentarer

Filed under Uncategorized

20 responses to “Hur många ping-pong-hjärnor ryms det i ett land?

  1. bricktrick@hotmail.com

    En pruttgubbe. Lysande.
    Ha en fin helg babe.
    -Manolito-

  2. Bara så du vet är jag en HSP (Highly Sensitive Person) och lider av RLS (Restless Legs Syndrome) … men är lika glad för det … eller ledsen … beroende på förstås.

    Kram på dig!

    • Men du tjatar inte om det i tid och otid. Du sitter inte på café och deklamerar det högljutt för alla som ids höra på och tar diverse bokstäver som ursäkt för att slippa göra vissa saker. Vem är inte diagnosticerad med något? Det kan vara urjobbigt vissa dagar och då kan man behöva få häva det ur sig men man koketterar inte med det… väl? Det är väl snarare så att har man något jävulskap så vill man inte för allt i världen låta det bli hela ens identitet.

      • Periodvis kan jag nog vara ganska så tjatig … men jag tycker precis som du … egentligen. För det kan bli ens identitet om man inte passar sig djäkligt noga. Och det är bra att bli påmind om det 🙂 … Tack sötnosen … Jag gillar din skarpa blick … och din snärtiga tunga!

        Kram!

      • Så, så sant!!! Det vill man inte!!! Gud, jag och alla mina utropstecken…

      • Skatan! Man FÅR tjata ibland, hur skulle man annars stå ut? Man ÄR inte ”hon med värken” eller ”hon med ADHD” eller vad det nu kan vara.
        Kram på dig! 🙂

  3. Pingback: Slutklämt « SKATANS TANKAR

  4. dr. no

    Dom ger en knark! För helvete, fyll i ett jättekort formulär med frågor av typen ”skulle du ha svårt att koncentrera dig på tredje bandet av Prousts magnum opus i en skrikig strippklubbsmiljö med nakna kroppar ekivokt dansande omkring dig?” och ”har du någon gång upplevt frustration då det icke-fungerande kösystemet vid [fyll i svensk myndighet] fått till följd att du fått köa tills stängning med oförrättat ärende?”, och sedan får man knark! Gött, hederligt uppåttjack!

    Tro fan det blir trendigt!

    Även om det för tankarna till Kallocain, -84 eller Innervärlden.

    • dr. no

      (man måste dock svara ”ja” på ovanstående frågor för att det ska bli något. Eller, ännu hellre, knöla ihop frågeformuläret och tvinga testförrättaren äta det. Jävlar vilken cocktail man får då!)

  5. Helt rätt! Det har gått inflation i diagnoser just nu och jag är så trött på det. Allt handlar om att frisera om det onämnbara till det nämnbara. Något som låter ok…

    Lite trendigt.

    Vi är jäkligt bra på att acceptera fysiska åkommor men om det blir psykiska problem så måste man snofsa till det som om ”man gått in i väggen”!

    Psykiskt sjuk är ingen i dag. Möjligen utbränd…

    • You’ve got a point. Men jag har nog mest reagerat på överdrifterna. Om viljan att ta till psykiska diagnoser är ett sätt att avdramatisera något tidigare skamfullt men också leder till att var och varannan ‘stoltserar’ med någon etikett och därmed till slut devalverar hela begreppet. Jag har också märkt att tidigare rätt sansade människor numera gärna tar till tyngre ord för att beskriva sina åkommor: huvudvärk blir migrän, ledsenhet blir depression, skiftningar i humöret blir bipolaritet… Kanske är det i led med media som hela tiden tar till storsläggan i sitt skriftspråk: vi lever under allsköns faror, hot och sjukdomar. Se bara på tidningslöpen…
      Samtidigt har det genom historien gått trender i diagnoser. På 1800-talet var det t.ex. rätt inne att lida av melankoli.
      Det tror jag att jag ska skylla på nästa gång tåget blir försenat. Jag drabbas av svår melankoli och kan inte ta mig in till kontoret. 😉

  6. Ja, förr i tiden brukade folk dela in sig i olika stjärntecken, skyllde sin personlighet på det liksom. Men det fick man ju inga mediciner för förstås.

    • 🙂 Klockrent, Malin. Jag tror jag håller mig till planeterna i fortsättningen. Otrendigt och lagom förvirrande.

      • 😛 … där satt den. Jag har ascendenten i Tvillingarna vilket förstås förklarar min tvillingpersonlighet … splittrad, en aning upp och ner. ”Kanske överlag präg­lad av en viss rastlöshet. Mycket händer, ständigt, och döda punkter är sällsynta – lika sällsynta som ögon­blicken av eftertänksamhet.” (Stefan Stenudd, astrolog) Soltecknet har jag i Vattumannen … ett icke ”jordnära” lufttecken. Och planeten Uranus väldigt stark i Tvillingarna också. Och Uranus … det vet man ju hur han är … ”kan skämta om det mesta” (Stefan Stenudd) … Och du Lilla Blå har ju ditt soltecken i Vågen vad jag kan komma ihåg (född samma dag som pappa ju) … balanserad och följer ” det slipade stålets princip.” (Stenudd).

        Kram på dig!

      • ”Det slipade stålets princip”… haha, ja den köper jag direkt.

  7. Jag är bara lite allmänt galen och knäpp…finns det månne någon bokstavskombo för det? TANT kanske? 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s