Alla mina karlar

Jag väcks i ottan av att telefonen ringer. En okänd mansröst säger att han är på väg, han är nog framme hos mig om en kvart. ”Jaha”, säger jag och begriper inte mycket. Men den okända mansrösten ger sig inte, han är minsann på väg och kan jag vara beredd?

”Beredd och beredd, har jag något val”, undrar jag och får bara ett skratt tillbaka.

Så kommer han då. Det är en ung sak med stora skitiga kängor. Han talar bruten svenska. Jag har nu fått pusselbitarna på plats och släpper in honom. Spolmannen. Han som ska spola rent mina rör. What a guy, så ung, så klämkäck, så ivrig. Jag låter honom dra fram slangen och så pumpar han igång. Det morrar och suger och dånar.

”Ska jag hjälpa dig?” frågar jag med min snällaste stämma men han viftar avvärjande och svettig med armarna. ”Nej, nej!”

När han har spolat vill han pumpa lite extra med någon slags gummiattiralj på. Det gurglar och väser och slörpar. ”Blir det bra, det här?” undrar jag tveksamt för det känns liksom som förut. Ingen skillnad, om ni förstår. Spolmannen nickar ivrigt, det här kommer att göra susen.

Jag tackar honom när han är färdig. ”Det var väl inget” säger han och försvinner nedför trappen. Han har lämnat en liten våt pöl på golvet. Jag halkar naturligtvis i den direkt.

Nu sitter jag faktiskt och väntar på näste man, han som redan varit här två gånger och pustat runt i mina rum med mig som fastklistrad i röven på honom. Han ringde precis, han blir lite sen. Han ber om ursäkt, det är verkligen inte hans fel, ska jag veta, utan den tredje personens fel. Han som sitter på väg till mig nu i en bil från Malmö. Aha, förstärkning. De behövs två rejäla grabbar för att hantera mig?! Jorå så att…

I eftermiddag eller ikväll kommer det ytterligare en snubbe eller två. De ska få svettas rejält hemma hos mig. Jag har blivit ombedd att lägga ut något slags plastskydd på golven för säkerhets skull. Jag har inget plastskydd så det här kommer att bli spännande.

Ja jävlar, när man flyttar till en ny stad så ränner karlarna hos en bittida och kväll. Inget snack alltså. Jag är så ofantligt populär! Det här känns nästan som en pigroman av Henning Sjöström.

Annonser

8 kommentarer

Filed under Gubbar, Hemmet

8 responses to “Alla mina karlar

  1. Du verkar fullständigt nerlusad med karlar. Grattis?

    Saknar dig. Puss!

  2. Så många män. Så lite tid. Det verkar som om karlarna i din nya stad är mycket för det där med skydd och gummi. Eller det kanske är samma sak. Enjoy!

  3. ”… och så pumpar han igång” …

    Oj oj oj Lilla Blå, du och dina karlar! 🙂

    Kram på dig!

  4. Hahaha, man får njuta av de karlar som vill in i rören!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s