Man vill att det ska va’ kul men mest är det bara jobbigt!

Luftfuktigheten efter åsksmällarna är dunderhög, jag får ren djungelkänning när jag kommer ut. Avskyr det klibbiga, jag tror nämligen alltid att jag ska tuppa av. Ibland gör jag ju det; fäller ihop mig ute bland folk som en liten primadonna. Men primadonnor faller ju tjusigt med svandunsboan i slow motion; själv stupar jag som en stångad get och kvicknar till kallsvettig och trasig. Det är pinsamt och ter sig nog bättre på film än i verkligheten.

Nåväl, jag höll mig på benen hela vägen till IKEA, skilsmässodiket nummer ett. Varför jag nu skulle dit just idag… Men dit kom jag, svettig, yr och beslutsam. Provsatt soffor så röven gick som en jojo upp och ned i säkert en timme. Ja, jag provsatt fåtöljer också. Det är konstigt hur något kan se så bra ut på bild och vara så sabla obekvämt i realiteten. Idag sparade jag pengar!

Ändå tog det mig tre timmar att klafsa igenom detta gigantiska ställe, kryssa bland skrikiga ungar, mormödrar och farbröder och hippa människopar som vägrade släppa varandras händer. Själv var jag utrustad med block och penna och ihopbitna käkar.

Tre timmar i klibbig djungelvärme och så en sån där svettframkallande självbetalningskassa i slutänden. Alltmedan kön växte bakom mig. Vad kommer jag så hem med? En kastrulljävel på fem liter. Ja, man vet ju aldrig. Man kan ju få besök någon dag. Hungrigt besök. Då duger inga ”jag-är-singel-kastruller” på en och en halv liter.

IKEA är inte byggt för singlar utan körkort. IKEA är byggt för familjer och blivande barnalstrare. Alla har körkort och tar sig till köptemplen lätt som en plätt. Alla hjälps åt, planerar och bär och får hem allt i ett nafs. Att besöka IKEA en söndag eftermiddag mol allena och i princip bara palla med en kastrull och lite småkrafs kan få en singel att känna sig jävligt armsvag. Och ensam.

Men jag tar mig hem igen – utan att svimma – och tänker: Det kallas i alla fall för skilsmässodiket.

Så det så!

 

Annonser

11 kommentarer

Filed under Uncategorized

11 responses to “Man vill att det ska va’ kul men mest är det bara jobbigt!

  1. Men HERREGUD människa, köpte du inte ljus och servetter?!

  2. Fast jag kan känna en avkoppling i att gå där själv. Förbannar dock ensamheten när det väl ska handlas. Som du säger, utan bil och extra bärarmar. Men billigare blir det.

  3. Var glad att du kom hem helskinnad. Husse snubblade, bröt foten och slet av ledbandet senast det begav sig!

    Men jag förstår din känsla. Vet inte vad som flög i mig men när jag var där själv en gång köpte jag ett glasbord. Det vägde ett halvt ton och jag kunde inte rubba skiten. Tack och lov kom det en norrman till min undsättning. Visst jag hade bil men knappast kraften att lasta in. Kände mig urfånig…

  4. Jag kan tipsa dig: Åk dit på en fredagkväll. Ta med fickpluntan och lite snacks.(De senare inköps med fördel för en spottstyver på IKEA foooood! Provsitt och Provligg whatever. För då är skilsmässoligan hemma och dricker rödtjut och de skrikande telningarna flockade framför TV, och har FREDAGSMYS!
    M a o, du kan alltså kombinera eget fredagsmys med ett stillsamt besök på Ikea. Och kanske då hinna känna efter om det är 5-liters kastrullen som ska med hem…
    Tjing/Loll

    • IKEA fooood såg jag skymta förbi i ögonvrån igår men vid det laget var jag så zombie-aktig att jag bara ville hem och krackelera lite. Men tack för tipset. Mitt fredagsmys brukar annars bestå av fötterna på bordet och en djup suck… Men det kan ju lika gärna vara ett bord på IKEA så vad tusan…

  5. Jag trodde att det var Göra Kanal som kallades för skilsmässodiket, men givetvis kan skillnaden mellan kvinnlig och manlig shoppingteknik utlösa lång och varaktig söndring. Jag läste någonstans om en butik som skaffat ett mansrum, där männen kunde ta en pilsner och titta på sport medan medan deras partners ägnade sig åt shopping. Det låter som den rätta modellen.

  6. ”…hur något kan se så bra ut på bild och vara så sabla obekvämt i realiteten…”? Väldigt mycket av kommersiell kommunikation påminner alldeles för ofta om stegen mellan McDonaldsreklamens ”glitter & glamour” och verklighetens plast- och disktrasesensation på smaklökarna…

    Och likväl zombievandrar vi och ”sväljer det”…

    Undertecknad är fortfarande konfunderad – än idag, trots ett antal år inom den reklamgödslande branschen i det förflutna…

    Hög luftfuktighet? Grrr… Det är ett annat kapitel vad irritationsföreteelser beträffar… tar vdet dokk en annan gång!

    Allt gott, damen!! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s