Och hur har ni det i era villaträdgårdar, vid era mysiga torp och piffiga små grillpartyn? Är ni avslappnade och glada, har ni trevligt, dricker ni rosé och småpratar, odlar solbrännan och njuter av sommarkvällarna? På min gård får ett psycho för sig att det roligaste man kan göra är att slänga en hemmagjord bomb. Gärna när en intet ont anande granne går förbi. Det är ju så jäkla kul att se folk falla till marken, inte sant? Och så ryker och bolmar det ju så spännande också? Precis som på en hårdrockkonsert.
Ja, jag är bitter.
Jävligt bitter.
LILLA BLÅ BLOGGEN 
Nä men fy sjutton! Känns som om hemma inte känns så tryggt för dig just nu. Pistolhot och bomber…
Nej, hemma är inte längre automatiskt en plats för trygghet. Tyvärr.
Öh, var bor du nånstans egentligen? Asså pundare å sånt är jag van vid, men bombare….. där går väl ändå gränsen…
Flytta vetja!
Jag skulle flytta idag om jag bara hade nånstans att ta vägen. Men att hitta ny bostad låter sig, av flera skäl, inte göras i en handvändning. Surt nog.
”möödarre åå fnask – horer åå patraask; nu s’a ja’ berätta om min del av staan”
😉 Poetisk som alltid.
Ja, alltså vad fanken är det för avkrok du husat dig i? Umziehen!
Avkrok? Avkok. Mitt i smeten.
Du måste därifrån. Punkt.
/Marie
Punkt.
Du måste bort.
Och behöver du lugn och ro så bjuder jag på villaförort. Med rose. Grill. Inte så lugnt, men bra för själen.
Du är för söt. Jag befattar mig aldrig med rosé men väl med lugn och trevliga villaförorter. So maybe one day, dear… Tack ska du ha!
Herre jösses … det kan bara inte vara sant …men det är ju det uppenbarligen. Försök och komma därifrån … jag håller med alla ovan kommentatorer. Och ta med dig Pål Pommac och Farbror Gösta och gänget …
Kramar!
Farbror Göstas pacemaker har stannat för länge sedan. Jag har lagt honom i en kylförvaring i källaren så länge. Pål Pommac… tja, den är svår att fånga in. Själv funderar jag på hur man tar sig före i bostadsköer. Medelst sedelbuntar och vapenhot? 😉