Varde ljus, kom ut ur garderoben!

Vi öppnar väl en ny lucka och det är inte en sån där lucka som Åsa-Nisse hade därbak i sitt hemstickade underställ, men närapå. Jag har alltså åter bänkat mig för att se vad som händer i Mumindalen på den sjunde dagen (!). Varde det något ljus? Välj själva.

Först ut är Too-ticki alias Sif Ruud som sitter och fiskar. Jag vet inte varför jag alltid skriver Sif Rudd och så får jag gå tillbaka och rätta mig själv. Sif Rudd låter amerikanskt, nästan lite actionhjälte-aktigt sådär. Ser ni Ruddan framför er med biffiga muskler och stenansikte? Det är ju inte direkt Too-tickis utseende, den androgyna varelsen i gröna blöjbyxor som har ett gigantiskt svall av pommes frites på skallen. Denna varelse sitter alltså och fiskar när avsnitt 7 börjar. Under isen!!!

Jag vet inte hur människan bär sig åt men han/hon sitter där alltså, på en stol, på havsbottnen och fiskar ihop till fisksoppan. Hur andas Too-ticki? Troligen via pommes friten.

Hos Mumin-Börje börjar det spritta i blodomloppet. Ljuset kommer nämligen åter, om än i små glimtar, och då vill Mumin-Börje hångla med Lilla My. Hon å andra sidan avvisar honom bryskt och handgripligen, varpå Mumin-Börje ger prov på något han inte tidigare visat. Istället för sitt sedvanliga gnölande blir han…. jodå…. förbannad! Så förbannad att han ”måste göra något förfärligt förbjudet för att bli lugn igen”.

I mitt huvud flimrar allehanda snusk och hemskheter förbi innan jag förstår att det förfärligt förbjudna innebär att han öppnar garderobsdörren! Ja, fy fan, därinne kan ju det mest horribla dölja sig. Tvättkorgen t.ex.

Men den som kommer ut ur garderoben är ingenting annat än den lille svartingen, mumintrollens förfader. Too-ticki förklarar för den nu gravt förvirrade Mumin-Börje: Så där såg du ut för tusen år sedan!

Själv undrar jag hur gammal hon egentligen tror att Mumin-Börje är? Men enligt Too-ticki ska alltså alla mumintroll från början varit små svartingar som sedan utvecklats till stora feta vitingar. Jag vet inte vad Darwin hade sagt om denna finska, svindlande evolutionsteori som vi barn under 70-talet fick hacka i oss, men skit i det. Den lilla svarta förfadern bosätter sig nu resolut i kakelugnen hos muminfamiljen efter att ha vänt upp och ned på alla tavlor i huset. Med det är avsnitt sju slut. Tove Jansson har åter gett prov på djupsinnig, psykologisk insikt hjälpligt dold i flummig pre-bollibompastass.

I Blå Bloggen tacklar vår egen, härlige kåtkotlett Mads detta på sitt eget konstnärliga vis. Finns det nåt han inte tacklar, dansken? Här föreställande sin egen förfader, och när denne förfader kommer ut ur garderoben är han visst lite i hatten?

Annonser

15 kommentarer

Filed under Film och TV, Muminjul med kåtkotletten

15 responses to “Varde ljus, kom ut ur garderoben!

  1. dr. no

    Det är bara ett l i bolibompa.

  2. Det är bara att lyfta på hatten för Mads. Denna man med inte bara många strängar på sin lyra utan även alltså hatt. (jag tror också jag gnyr, i sömnen, det låter ungefär så här: mmmmaaadsss, mmmmaaadsss.)

  3. ”…är karl för sin hatt” ska det alltså vara.

  4. Just nu går någon underlig och obegriplig Bergmanfilm på TV, fråga inte.
    Jag hade hellre hört Börje gny. Helt klart.

  5. Han har så uttrycksfulla läppar, Mikkelsen…

  6. Too-ticki är i princip direkt avritad från verkligheten med sin mössa och randiga tröja … har jag googlat mig till.

    Hon var Tove Janssons livskamrat …

    ”Allt är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig”, säger Too-ticki

    ” Jag säger då det”, säger jag.

    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s