Helgjuten engelsk klysopomp

Märklig rubrik? Inte alls. Läs vidare och saker och ting faller på plats, det lovar fröken dyrt och heligt. Eller kanske inte ändå. Ärligt talat, jag har inte en susning om vad en helgjuten engelsk klysopomp* är men kanske kan Dr Ivar förklara saken. Ni minns väl Dr Ivar Nilsson från förra sommaren och min hiskeliga syfilis-berättelse? Om inte kan ni ju klicka här och läsa på lite. Det skadar aldrig att få insikt, framför allt om syfilis och dess vederstyggliga fasor.

Tillbaka? Okay, jag ger ordet till Dr Ivar som i dessa snoriga tider känner sig manad att lämna Farbror Göstas sällskap och dryckjommen på kammaren för att istället träda ut och tala om stinksnufvan. Yes, folks, ni läste rätt. Stinksnufvan var ordet för dagen. Så fräs ur kranen, ta fram papper och penna och anteckna lydigt. Nu kör vi!

?

– Dr Ivar? Hallå? Ni kan starta nu, Dr Ivar. Alla har satt sig ned och är beredda. Varsågod doktorn. 

– Hm, nå. Stinksnufva är ett exempel på kronisk snufva och härstammar vanligen från barndomen. Den uppstår smygande och obemärkt, i andra fall efter föregående akuta sjukdomar såsom mässling, skarlakansfeber och dylikt. Anemi och skrofler anses med rätta såsom gynnande sjukdomen. Den sjukes obehag äro mången gång icke särdeles stora, i synnerhet som han mestadels fullständigt förlorat lukten. En så mycket obehagligare plåga kan han däremot bli för sin omgivning. Förnimmelsen af torrhet i näsan kan vara besvärligt, likaså klagas öfver hufvudvärk, tryckning i ögonen m.m. Som nässvalgrummet (uttalas näs-svalg-rummet, folks) och bakre väggen av svalget nästan alltid äro indragna i sjukdomstillståndet, så plågas de sjuka ofta samtidigt af behofvet att harska sig, af hosta och retning till kräkning. Genom sväljande af afsöndringarna från näsa och svalg framkallas stundom utpräglade kroniska rubbningar i magsäcken. Slemhinnan är blek och svagt rodnad, täckt av intorkade skofvor och stundom uppstå ytliga sår.

– Ursäkta mig, Dr Ivar, vi stannar upp här ett slag så jag får summera.

– Hm, jaha?

– Stinksnuva kan man få tidigt, utan att märka något, men andra reagerar på att man ständigt går och snorar och… vad kallade ni det… harskar sig? Så sväljer man såna mängder av snor att magen ballar ur? Man kräks? Man får sår på slemhinnorna?

– Hm, ja, korrekt.

– Okay, då är jag med. Fortsätt, Dr Ivar.

– Hm, mja, nå. Behandlingen av stinksnufvan kan erbjuda utsikt till framgång endast då sjukdomen behandlas lokalt efter de af specialisterna utbildade metoderna. Behandlingen är också mycket långtrådig och kräfver stort tålamod både från läkarens och patientens sida.

– Är det här klysopompen kommer in, Dr Ivar?

– Vi kommer dithän, min fröken. Vi kommer dithän. I första rummet gäller det att aflägsna afsöndringen för att därigenom undanröja den elaka lukten.

– Snoret stinker apa, doktorn?

– Apa? Nej, det… Vill fröken vara vänlig att sluta opp med att afbryta? Nå, för att aflägsna afsöndringen användes merendels näsduscher med någon desinficierande lösning, såsom hypermangansyrat kali i dosen 1:3000, karbolsyra, sublimat o.s.v. Lösningen insprutas försiktigt i den ena näsborren med en s.k. helgjuten engelsk klysopomp.

– Bingo! Bingo, doktor Ivar!

Snälla fröken!

Ja, förlåt.

– Nå, hm, ja. Vätskan rinner därpå genom nässvalgrummet (näs-svalg-rummet, var det ja) och åter ut genom den andra näsborren. Alla näsduscher måste emellertid utföras med stor försiktighet under läkarens uppsikt och efter hans anvisning. Vätskans tryck måste vara så lindrigt som möjligt, så att den icke intränger i näsans bihålor och örontrumpeterna. För att detta senare icke skall inträffa måste den sjuke noga akta sig för sväljningsrörelser under näsans spolning, enär vid hvarje sväljning örontrumpeterna öppnas och vätskan därvid af trycket drives in i mellanörat, där den i så fall kan framkalla högst obehagliga tillstötar.

– Ja, fy fanken för obehagliga tillstötar, doktorn.

– Hm, ja, korrekt. Vidare skall man iakttaga att till näsduschen använda lösningar ljumma, 28 till 30 grader Celsius. Utom metodisk näsdusch förekomma också penslingar och inblåsningar af pulvriserade läkemedel såsom borsyra, aristol m.m. Ganska lämpligt är att i näsan instoppa bomullstamponer, hvarigenom afsöndringens intorkande motverkas och stanken minskas. Tamponerna ombytas dagligen och impregneras med fördel med 1 % kreolinlösning, perubalsam och liknande ämnen.

– Så en tampong med perubalsam opp i snoken när man börjar lukta fan, alltså? Inget kokain eller annat?

– Har fröken hört på?

– Jo, jo, doktorn. Men heter det verkligen tamponer? Jag har alltid sagt tamponger?

*Nå, skam den som ger sig. Vid en googling fann jag denna eminenta förklaring till engelsk klysopomp, från gamla hederliga Runeberg och Nordisk familjebok.

Annonser

7 kommentarer

Filed under Uncategorized

7 responses to “Helgjuten engelsk klysopomp

  1. wettexvarlden

    Min läkare har lurat mig i åratal och sagt att det var allergi! Skitgubbe. Nu ska jag köpa mig en lavemangsmaskin och fixa nosen.
    Jag tackar för upplysningen.

  2. Klysopomp är inte längre á la mode …kanske har den aldrig varit à la mode för nässpolningsändamålet utan snarare används i ”andra ändan” så att säga.

    Nuförtiden finns det en slags spruta att tillgå med vars hjälp man kan skölja ren näsan … när och om den nu har benägenheten att rinna och snora och …

    Det är min lilla thailändska svärdotter som har infört sedvänjan att skölja näsan på det här sättet … framför allt har den kommit till användning nu i förkylningstiderna …

    Tack för föreläsningen. Man lär sig alltid något nytt här hos Lilla Blå …

    Kram!

  3. Hatten av för denna medicinskt högkvalitativa upplysning, fast jag har ännu ett något dimmigt begrepp om vad klysopomp månde vara. Inte Lilla blå bloggens fel ändock. Sådana lektorer är ju inte att leka med,lilla fröken, eftersom de söka efter att få framstå som experter och inte vilja möta motstånd av sådant slag som ni, Lilla blå, giva.

  4. Aha! Detta var väldigt inne i vissa kretsar i Gamla Stan när jag bodde i hufvudstaden i början på 90talet. En affär sålde dessa, drejade vattenkanneliknande pjäser med en lång pip med ekivokt format avslut och så bilder på kändisar som demonstrerade. Den enda jag minns är Kattis Ahlström (stackarn, tur att det gått hyfsat för henne sedan dess – vilket eftermäle annars: Bli ihågkommen endast för sin glada min vid nässköljning, ack!).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s