Rutschkana rakt ned i misären

Igår konjak. Det funkade inte. Så vad göra idag? Lördag kväll och dyster. Jag letar runt i köket och finner en skvätt 17-årig malt och … se på fan… en skvätt 21-årig dito. Åh, man kanske skulle ha lite whiskyprovning här i soffan? Så jag skvätter och duttar och dittar och provar och hummar och sniffar och rullar runt i gommen och provar igen med lite vatten och se på fan… bensin och mandarin och lite bränt och lite oljigt och lite nötter och lite doft av kossa och… nä, om man skulle ta lite choklad till? Vad har jag för choklad hemma? Lite 44% choklad från Venezuela och lite starkare varor från Ghana. Den sistnämnda är torr och jävlig men venezuelarn juckar upphetsat mot tungan med 21-åringen. Så beslutar jag mig för att se gammal rulle i technicolor, Marilyn Monroe i Flickan ovanpå. Den är skitdålig så klart men jag tänker att om jag lägger ifrån mig läsglasögonen och tar av mig raggsockorna och istället bleker håret vitt och börjar tala på inandning och inte verkar veta ett skit om något så kanske, kanske, kanske…  eller nä. Det är inte mitt år i år heller. Däremot sitter jag  och pimplar i soffan för andra kvällen i rad. Det här är inget annat än rutschkana rakt ned i misären. Jag kommer att sluta i rännstenen. Sanna mina ord. Och det utan raggsockor. Fuck!

Annonser

26 kommentarer

Filed under Film och TV, Whisky, cigarrer

26 responses to “Rutschkana rakt ned i misären

  1. Inte då. Det är bara en konstig dag, vännen.

    Kom in och häng hos mig, jag har presenterat en dam där som du kanske känner. Om inte tycker jag ni ska hälsa på varann, sen blir lördagen mer spännande.

  2. Skippa blonderingen, inandningen och okunskapen. Finns redan tillräckligt många oäkta blondiner.En raggsocka och ett par intellektuella läsglasögon står sig i längden!

  3. Neej, inte utan raggsockor, då är det kört, håll i raggisarna bara så kommer allting ordna upp sig!

  4. Blondin och på inandning, hm trodde du menade mig. Men inte utan mina raggsockor i så fall. Själv sitter jag med ett mustigt rött och njuter. Har gett mig fan på att njuta. Och nu lossnar det. Kan det bero på att pavan av det mustiga röda är slut? *tittar djupare i glaset för att finna svaret*
    Ville med det säga att, ner på botten, uppåt kommer du alltid.

  5. Absolut inte … ner på botten som Singelmamman föreslår. För du … då är det bra mycket längre att klättra och klänga och ha sig innan man är ”uppe” igen. Så …
    året är långtifrån slut ännu … ”finns det liv finns det hopp” … ”älska dig själv och skit i andra” …
    ”älska dig själv”, stumpan! och det där med att bli blondin. Passar för andra (Majsan och Marilyn) med eller utan inandning. Eller hur?
    ELLER HUR? … du … Gumman? Många många kramar !

  6. Raring!

    Nu är den där skitlördagen över. Ta på dig raggsockorna och gå en promenad bland höstlöv och ljumma vindar. Kanske lyser det lite soldis på ditt oblonderade huvud?

    Köp en tidning som du inte brukar läsa, köp mer choklad som kan idka samliv med starkt gott kaffe i gommen.

    Har du läst tidningen ”Filter” kanske kan du få tag i den. Mycket bra långa texter om samtid.

    Varma omtankekramar från mig!

  7. Men vem har raggsockar?!

  8. Recept:

    En Dry Martini.

    En flaska tungt rödvin (Syrah, Cab eller Zinfandel).

    Ett glas pastis (eller två om det är helg).

    I den ordningen.

    Dagligen i två veckor.

    Soundtrack: Tom Waits.

    Resultat: Alla problem är lösta.

    Fungerar alltid för mig!

  9. Visst tänker du på den blekta bambin med en inandning fylld av rälig skånska? Nu har hon erbjudit sig att hjälpa svenska flickor – ja, ja, undrens och tokarnas tid är inte förbi!
    Så det där med missär i rännstenen. Det är kanske inte så tokigt, därifrån kan det ju bara bli bättre. Och vem vet, resan dit ner kan kanske ha sina poänger?

  10. wettexvarlden

    Kram lilla hjärtat! Nu är det äntligen måndag igen och trista lördagen slut.

  11. Den där eländeskänslan i soffhörnet en lördagskväll … Det är då man verkligen behöver ett par rejäla tossor att sticka ned fötterna i. Kanske till och med en kroppsstrumpa i raggsockemodell?

  12. HALLÅ!!!!

    Skit i rännstenen. När du ändå är där. Torka av dig med ett par lönnlöv. Upp med dig nu, begriper inte vad du har där att göra?
    Har du läst Shataram?

  13. Ja, just det ja, kram måste man ju skriva också.

  14. Lyssna på blondinen Majsan nu. Det är måndag … och början på ett nytt liv … åtminstone början på en ny vecka. Strunta i all den där spriten. Som så många rekommenderar. Sprit suger i såna här lägen. Nej, ta ett nappatag med livet. Igen.
    Jag saknar dig verkligen!
    Kramar från en lite väl hurtfrisk och käck skata … men vad gööör man inte. Ett nytt försök till ”tröst” och ”uppmuntran”. Man får ta till alla knep …

  15. Ett förslag bara: Du kanske skall byta ut headern mot … tja ett lite vänligare och tillmötesgående ansikte på karl´n.

    Skulle kanske lätta?

    Kramar igen!

  16. Upp med hakan, Lilla Blå.
    Kom tillbaka när du känner dig redo. Man får lov att känna sig ur gängorna – det tillhör livet. Man kan också kalla det för att sätta sig en aning på tvären… Det är ett bra tecken. Ut kommer man något starkare, något klokare.
    Solen lyser på dig…

    Tar mig friheten att skicka en stor varm kram bara till dig.

    /Marie

  17. Hoppas det är bättre idag..Och var sak har sin tid, dina läsare flyr knappast sin kos i första taget. Din blogg är ju på tok för bra för det. Simma lugnt.

  18. Nu kommer jag ilande med skottkärran! Raggsockorna kan du behålla, men det blir grönt te istället för Longmorn 😀
    Kram på dig!

  19. wettexvarlden

    Prudie, hämta mig på vägen! Tillsammans ska vi nog kunna baxa runt kära LB till något lämpligt ställe. Någonstans där det finns sol, kram och klapp!

  20. Vissa rännstenar är djupare än andra. Och har man inga raggsockor är det tungt. Du kan ju göra som en av deltagarna i Idol sa: ”Jag utstrålar mig själv som jag är”. Det räcker.

  21. Kära bloggvänner, vad ska jag säga? Ibland ligger man lågt, lägre än en sjunken båt, för att citera Lundell. Jag seglar inte för fulla segel ännu men jag ligger inte på botten heller.
    Tack för er omtänksamhet, er uppmuntran och era kramar… det värmer gott i den själsliga snålblåsten. Kramar tillbaka till er allihop.
    Och nej, jag har inte krökat ned mig om någon nu trodde det. 🙂 Min tystnad har berott på ledsenhet. Enough said.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s