Idag fyller pål Pommac två år, ja, två år som bloggpojke alltså. Det trodde han nog inte själv när han gjorde en ljummen och förvirrad entré härinne. Men jag, jag kände på mig att den fan skulle klistra sig fast.
Pål Pommac visar lite extra kött idag – för fansens skull…
LILLA BLÅ BLOGGEN 
Tja kvarglöm Pommac är ju aningen klistrigt 🙂
Onekligen. Svårskrubbat.
Men vilket leende!
Tycker du??? Ja, jag brukar kalla det seriemördarflinet.
Men vilken seriemördare!
Och så tänkte jag nog säga typ grattis. Visst borde jag det+ *lätt förvirrad som vanligt*
Förvirring är som regn. När det kommer så kommer det. Fäll upp ditt paraply.
Där ser man, åren går, till och med här i bloggens värld, snart bloggat tre år själv! Kram och trevlig helg själv gullet, jag är sleepless i Påskalavik, nån ska ju va det oxå!
Ja du, Benny, jag var också sleepless inatt.
Tackar tackar … som mjukast för ”köttbiten” och grattis att ha härbärgerat en så´n läckerbit i hela två år … ta mig fan ! 🙂
/tackar och gratter ett troget fan, Skatan herself
Skatan, jag funderar på att utse dig till ordförande i pommacklubben. Pål blev så till sig av din kommentar att han trillade ut genom fönstret. Allt är som vanligt, med andra ord.
Allt är som vanligt … 🙂
Ska det tolkas som att han vet sin plats…
Nja…
En grann karlakarl denne Pål minsann, … men morgonrocken… är den inte lite väl töntig?…
Den är jättetöntig.
Jag ska värva honom till mitt playtoyharem.
Nu skrattar han helt galet. Jag tror du kom åt någon öm punkt. Bra!
Det gjorde han rätt i!
Nu blev jag sugen på pommac. Inte Pål dock…
Skumpa är bättre. Men man blir konstig i magen innan man hinner blinka. Fast det blir man av Pål också. Utan några blinkningar.
Två år… och ändock… en äldre distinkt herre! Man gratulerar och klämmer lite fryntligt i abdomen!
Kläm så mycket du orkar, det gillar han nog.