För en 2-rummare i Dragör är väntetiden nu 25-30 år. Det kostar ca 150 kr om året att stå i kö. Jag funderar inte så många sekunder innan jag stryker Dragör från listan över ställen där jag skulle kunna bo. Jakten går vidare. Jag är sur. Sur över alla avslag, sur över alla dem som lovat höra av sig men inte gör det och sur över alla som inte ens svarar.
Så försöker jag ställa mina skitproblem i relation till folks sorg och smärta över det som hänt i Norge. Det är ju också en jäkla jämförelse men den är ändå så närliggande. Jag har kollegor som drabbats. Alla verkar dessutom känna någon som känner någon… Ingen är oberörd.
Men så återvänder jag till mina bostadsbekymmer, surnar till och orkar liksom inte jämföra. Vad ska det förresten tjäna till? Så härmed erkänner jag mig sur, självupptagen och mera sur.
Dessutom har wordpress fuckat upp hela helgen. Det tar mig en halvtimme att veva mig in här och lika lång tid att byta sida. Svarar jag inte på kommentarer så vet ni varför. Jag är marinerad i citron. Sur liksom.
Men det går väl över.
Jag tänker på när jag satt hos Brottsofferjouren och snackade om hur det kändes att få ett vapen riktat mot sig i hemmet, i den s.k. tryggheten. Hur det kändes när en vilt främmande människa plötsligt intar ens verklighet och bara vill ont. Det har gått flera veckor sedan det hände. Jag kan fortfarande inte prata om det utan att det stockar sig i bröstet. Jag är rädd. Fortfarande. Men jag blev inte skjuten.
Jag tänker på hur många som de facto dött nu i helgen, just för att en främling beslutat sig för att ta deras liv, Jag kan inte identifiera mig med den där massakern. Jag vill inte ens försöka. Men idag när en person i min närhet frågade mig varför jag ville flytta så försökte jag berätta vad jag varit med om. Om vapenhot, inbrottet, stölderna, främlingarna som rotat i allt privat… Han började skratta. Kanske blev det för bisarrt, kanske visste han inte hur han skulle reagera. Men jag blev så fruktansvärt ledsen. Som om inget av det som skett egentligen spelar någon roll för någon annan. Så jag återgick till min lägenhetsjakt och surade istället. Hellre sur än ledsen.
Dessutom suger den här s.k. sommaren. Det är ju för fan höst i juli! Det stinker lik ur Köpenhamns avlopp. Så nu vet ni det. Regn, piss och skit!
Sa jag att jag var sur?
LILLA BLÅ BLOGGEN 
Det suger verkligen. Jag skulle vara mer än sur.
Jo.
Jag tror att du nämnde något om det. Och det med all rätt…
Jo. Igen.
Jag är också sur och bitter just nu. Sommarsur! Skall anordna fest med tema PMS dit bara surkärringar får komma. Vi ska vara allmänt missnöjda, skåla i ättikssprit och hetsäta bittermandel. Tack för bra blogg! Glad sommar!
Hej Surtant. Får man komma på din fest? Den låter helt rätt just nu.
Eventuellt borde du åka till Norrköping en stund om du hinner. Eller Örekükebro. Eller jobbar du skiten ur dig redan och är bokad fram till mars 2031?
Och angående känslor: ARG är det bästa. Det är den mest konstruktiva känslan.
Jag är bostadslös from fredag och ett par veckor, gissar att jag får åka till Hell’s Farm, men det vore väl exotiskt att hälsa på där? Pussa lite på Konrad Kaja.
Wow! Beryktade Hell’s Farm… I wish. Du är så go, du. Och så Konrad på det… nu ska jag drömma lite…
Hey… ta och koka dig en liten sliskigt god lemoncurd på citronerna ( smör ägg citron) och så smaskar du i dig den. Magen blir glad, du blir lite sötare och får lite energi att söka vidare efter nya muminsalongen. Kram!
Glömde det viktigaste, massa socker så klart!
Klart som faen att du är sur! Leta bostad är som att söka efter en svart ögonfrans i en sotares röv. Just nu har vi en unge inneboende men annars är gästsängen ledig. Du kan sova där och låta Harry pussa bort allt jobbigt.
❤
Nu är ju jag blott en främling för dig, men eventuellt skall jag hyra ut min lägenhet som är belägen på Möllan i Malmö, om så blir fallet så sker detta nu i början av hösten. Andra hand kanske inte är vad du i så fall är ute efter, men kan det vara av intresse?
Sur … kan bara vara ett av förnamnen … Förtvivlad, Arg, Ledsen kan vara en del av de andra förnamnen och så Rasande som efternamn … om du orkar.
Fy F-N …
Och be absolut inte om ursäkt för att du inte tycker att dina känslor kan jämföras med vad människor känner som drabbats i Norge …Det du varit med om är en Katastrof för DIG (… och då skall man inte jämföra … man KAN inte att jämföra)
Åh vad jag önskar jag kunnat hjälpa dig på nåt sätt …
Massor av kramar … men såna hjälper ju inte så långt.
PS Jag förstår att du blev fruktansvärt ledsen när den där personen skrattade … men … det som hänt dig … vi bryr oss om det … vi … dina vänner IRL och vi andra vänner IL kanske har svårt att riktigt förstå … förstås … (det är så fruktansvärt hemskt) och jag tror inte jag själv skulle vara vid mina sinnens fulla bruk om jag varit med om det du har upplevt … Bara så du vet … Jag är berörd.
Glad? Vem orkar vara glad i denna stund? Önskar att det vore jag men det går inte med tanke på vad som hänt i Norge.
Hoppas det löser sig ifråga om en bostad för dig.
Kram Lilla Blå.
http://www.vg.no/nyheter/innenriks/oslobomben/lenke.php
Finns det inget typ Björns Bostadsbytare i Köpenhamn?
Jag vill tillönska dig ett högre ph-värde