Mår som en loj lokförare sedan ett par dagar. Tuffar fram lite stillsamt förnöjt genom tillvaron och börjar så sakteliga inse att en mångårig segsliten process, ahvaffan vi kallar’t damoklessvärdet, nu snart är ett minne blott. Ett vidrigt minne men ändock något att snacka om i förfluten tid. Ledsen om jag är kryptisk, det är privat, men jag måste ändå få pysa lite härinne… En ny tid kan dra igång. Jag har tre stora punkter på listan över ting att få styr på i tillvaron och nu kan jag snart stryka den första punkten. One down, two to go.
Blå Bloggen har haltat lite de sista månaderna, främst av ovanstående skäl. Så kan det bli. Hade jag skrivit för besökssiffrornas skull borde jag nu lägga ned allt vad bloggande heter för hit hittar inte många längre. Men jag, den loja lokföraren, tuffar vidare i alla fall. Det blir som det blir och jag är glad för dem av er som ändå hänger sig kvar.
Funderar på att byta efternamn också. Det ni.

Oj! Revlolution! Här hittar man hit efter låååång tid i exil – och så är det stora business på gång! Spännande!
Bet ya, babe.
(Guuud, vad har du varit, människa?)
Till Lilla grön? Eller gul? Nja…
Fast kanske privat? Jag har bytt. Vet hur det är. Som jag låg i. Med lands- och stadsarkv. När det gäller besökssiffrorna så imponerar de inte på mig. Kvantitet är inte kvalitet. Inte ens i bloggvärlden.
Privat tänkte jag mig nog.
Puss.
Lilla Svarta, tycker jag hade varit trevligt! Och sitt nu inte och deppa, utan upp med hakorna och på det igen. Det behöver vi.
Här deppas inte. Och hakorna hivar jag upp och fortsätter.
Härligt att saker och ting från listan kan prickas av och får en annan bättre? struktur. Och, du vet, jag hänger kvar här, så länge jag tillåts hänga kvar. Byta efternamn kan säkert liva upp, och förvirra, säkert. Vakna upp och heta något annat. Kram på dig.
Så länge du tillåts hänga kvar? Ja, men då kan det bli länge, babe. Kram tillbaka.
Püss!
Nu satte du griller i huvet på mig. Jag vill också byta efternamn. Ska vi byta med varann?
Nej, inte byta. Vi har samma dryck i våra efternamn förresten.
Skål.
Atle “säg yes till livet” Johansen försökte få mig att byta namn till dr. Yes en gång. Varje dag han lever sedan dess är en vagel i ögat på mig…
Inte för att jag kommenterar så ofta men jisses tuffa på ditt tåg i den takt och med det innehåll som passar dig bäst för dagen.
Läsarsiffror så här i sommaren är inte något att lita till, det roligaste är kommentarerna, de kan man snappa in lite luft av ibland när dövikten är för stor.
Kram
Skönt att kunna pricka av … och gå vidare. Grattis är kanske fel ord men jag tar till det ändå … grattis!
Apropå det där med besökssiffrorna i bloggen … är det låga sådana här också … Jag tror mer på att det är tiden, sommaren … som gör att “folk” inte har tid och hänga vid datorn (fast det finns ju iPhone … hmm ….) Eller så är Bloggen på väg ut …
Skit samma … själv har Bloggen blivit nästan som en drog för mig … fast jag på sistone haft lite annat att göra och inte besökt mina vänner som jag brukar …
Håll ut! … brukar min pappa säga i alla de sammanhang och jag säger detsamma…
- Håll ut!
Kram!