Det finns en rostig båtjävel i ett av Köpenhamns kanalsystem där det pågår en del skumma prylar. Det vet jag för jag är själv där ibland och skummar med av bara farten. Han som äger båten kan vi kalla Ib (mest för att han faktiskt heter det) och vad båten heter behöver vi inte gå in på. Den är rostig men flyter. Precis som Ib. Jag har under ett par års tid hjälpt Ib att slakta kråkor som han bakar paj på. Eller slakta och slakta, det låter onödigt brutalt. Men jag hackar dem och så kör jag dem genom kvarnen i lagom stora delar. Fötterna lägger vi åt sidan. Från början gjorde vi detsamma med skallarna men numera tycker inte Ib att det är så jävla noga. Vi kör rubbet genom kvarnen. Chop chop, av med klorna och så maler vi resten. Det går fort numera, sedan han piffade upp det gamla hembygget. Numera fastnar nästan ingenting. Jag kan mala femton tjugo kråkor på en kvart. Jag har till och med vant mig vid lukten.
När kråkorna är malda blandar Ib det hela med övriga ingredienser och så bakar han små runda pajer. Ibs pajer säljs i ett par delikatessbutiker i norra änden av stan och Ib funderar på att utvidga verksamheten. Om kärringarna runt om i Gentofte visste vad de var i pajerna de köpt så skulle de knaka ihop. Men det vet de inte. Och jag säger inget. Ni säger inget. Ib säger inget. Nu håller vi käft och tänker på nåt annat.
Jag fick precis ett samtal från Ib. Han påminde mig om att säsongen drar igång igen och var jag intresserad? Klart som fan jag är intresserad. Jag får betalt i bananer och sprit. Det är ok. Jag äter inte så mycket paj nuförtiden.
Ib känner många gubbar på många båtar. Det kommer all möjlig slags last till Köpenhamn. Lök från Nya Zeeland. Meloner från Sydamerika. Stora containers med okänt innehåll. Bananer som sagt. Proteser från USA. Avfall. Knäfall. Missfall. Men inte så mycket paj.
Imorse på väg till jobbet åkte jag förbi vattnet där Ibs båt ligger. Alldeles intill vattenbrynet stod en stork. Jag har aldrig förr sett en stork i verkligheten, bara på bild. Den hade en sjujäkla lång näbb. Den såg ut som om den funderade på att ta sig ett järn. De storkar som fortfarande finns kvar i Danmark går att räkna på fingrarna, sa en kollega till mig när jag klev in på kontoret. Hon sa också att jag nu enligt traditionen borde bli gravid. Jag berättade inget om kråkorna.
Imorgon efter jobbet går jag till Ib. Chop chop. Säsongen har börjat. Solen skiner. Det luktar kakdeg i luften.
svidande vackert, som ett skrapsår på knä’t en sommardag i barndomen.
Tack, il dottore. Det är du visst ensam om att tycka för härinne säger ju inte en käft nånting idag. Pärlor för svin. Som vanligt. Ack.
När bitterheten växt sig tillräckligt stor är du välkommen att ta tjänst som underhuggare för främjandet av min världsomstörtande verksamhet. Du kan vara Oddjob eller Jaws, med möjlig promotion till Karl Stromberg om du sköter dina kort väl.
Jag tänker mig då en utopisk fusion av Strindbergs “de lycksaligas öar” och “Atland” av Rudbeck. Då kan jag vara Klaus Kernel och så kan du vara Sophia från gamla indana jones-spelet också. En splittrad personlighet är en tillgång för oss superskurkar!
Den dagen kan vara närmre än vad du och pöbeln tror. Men “underhuggare”?! Näru. När jag ansluter mig klyver jag universum mitt itu till Ebba Grön för skarevasåskare.
God afton.
Ack ack ack. Alltsedan Igor for till Hollywood för att spela in “van Helsing” och hänga med Bukowski har det varit fullständigt omöjligt att få tag på bra hjälp.
Och superskurkar måste naturligtvis spendera mycket tid med att planera och skryta innan de sätter sina ondskefulla planer till verket! Man får inte tumma på Traditionen! Detta har gällt alltsedan Susanoo sånär omintetgjorde hela den japanska kejsardynastin!
Jag tror att alla tittar in, läser, begrundar och tänker “näää..nu skarvar hon… vad fan skriver man för inspirerad och vitter kommentar till detta, tänk om jag skriver nåt om att det är rätt åt kråkeländena och så är det hela en metafor om världspolitiken eller nåt..”
Kråkpaj. Pratar vi pie birds?
http://www.thekitchn.com/thekitchn/pie-birds-aka-pie-funnels-111070
Det ÄR rätt åt kråkeländena! Världspolitik eller inte.
Hahaha! Det är ju helt sanslöst fabulöst! Jag vill också göra kråkpajer!
Det är inte så svårt. Fast det luktar lite konstigt.
Kråkor? Nä nu tror jag att du skarvar!
Skarvar? Det är sjöfåglar, va?
Japp.
Ålakrågor hitter di i Skåne.
Hahaahahahahahah!!! Det här kan var nåt av det roligaste jag har läst!!!!
Ojoj den där Ib är visst en riktigt entreprenör. Han har skägg inte sant? förresten vad gör ni med klorna, smycken?
Jag kan inte beskriva Ib, han måste få vara inkognito. Det är för mycket som står på spel.
Klorna? Hittills har vi bara slängt dem i vattnet. Men smycken kunde ju i och för sig vara en idé. Ärligt talat är jag lite less på kråkor. Men jag ska föra tipset vidare.
Det är väl “bara” kråkor i de där pajerna, väl … Ingen skata som slinker ner av bara farten … chop chop …
Väl?
Skatorna hinner alltid undan. Snabba rackare, vet du.