Söndag. En vanlig söndag, inte en sån där “nu är det jul-söndag” utan bara en sketen vanlig duggregnig söndag. Det gula ljuset från pyntbelysningen sugs upp av ett större blekare utomhusljus, pyntet hänger som bedagade transor över hela innerstan. Det är först i mörkret vissa ting och personer blir vackra. Det vet vi ju.
Jag gör som jag ofta gör om söndagsförmiddagarna, jag lyssnar på gammal jazz. Sån där jazz som sprätter ur högtalarna men ändå känns och låter mjuk på något sätt. Som om den filtrerats genom decennier och fått runda kanter, trots kåta blåsinstrument och skrälliga cymbaler. Den är len och rund, den här jazzen. Den studsar och rullar fram genom rummen, den gör en god och förnöjd och trygg, men den rispar och skär inte det minsta. Den har inga vassa hörn och kanter. Inte ens trumpetsolon förmår göra hål på den där historiska vävnaden som den är inlindad i. Men det är söndagsmusik. Musik som till och med rår på duggregn och blekgrått ljus. Inne blir det varmt, sött och stunsigt.
Söndag.
Kanske inte så illa ändå? En hel dag att fylla med precis vad man vill innan saltgruvan imorgon. Jag fixar lite mer starkt kaffe medan jag funderar på fyllningen.
Dagen blir vad man gör den till… Hittills ingenting för min del…
Skönt? Eller vill du jag ska komma över och ge dig en liten elchock?
Kanske vore något en dag som denna
Det blir vare sig tårta eller fyllning. Här ska späkas. Hoppas dock du får en fin och varm dag, nu går vi mot ljusare tider.
Kram käraste!
Jaha ja, späkdags nu. Det ante mig.
Nåja, kli och kruska har väl också sin tjusning. Puss på dig.
Skippa fyllningen, ät broccoli!
Och kom ihåg varifrån du fick detta strålande råd. Jag käkar thaimat idag…en liten tiny portion.
Kram och glöm inte att efter regn kommer sol. Tror jag. Har jag hört iallafall. Så kanske.
Broccoli ok. Thai not ok. In my little book. Kram.
För mig skulle det nog bli en krämig chokladfyllning av nåt slag. Hmmm … oj vad jag blev tårtsugen. Jag får gå ut och brygga mig en stor kopp kaffe.I stället för. För jag blev kaffesugen också. Leve den gamla vanliga söndagen! Kram!
Ordinary Sunday. Kan bli en ny TV-serie.
Non stop såklart, och så höj volymen!
I did.
Här blev det Bing Crosby’s White Christmas och choklad…choklad…choklad…
Mmmmmmmmmmmmm. Choklad alltså. Inte Bing. (Hur f* kan man heta Bing?):)
Ja. I mörkret blir vissa vackra. Andra blir det först när de kliver ut i ljuset. Jag tänkte på det idag när jag åkte tunnelbana och himlen var lavendelgrå. Att det är underligt att staden under himlen alltid är densamma, när den lyser på så olika sätt. Kliché. Men du fattar. Puss.
Klichéfattar. Puss.