Någon tror att jag är en man och vill vara min flickvän

Det kom ett brev precis… på taskig engelska… med okänd avsändare… och förvirrat innehåll… jag kan bara sluta mig till att någon tror mig vara en kärlekskrank man(!) som letar efter en matkunnig redig kvinna som inte nyttjar alkohol och tror stenhårt på tvåvägskommunikation.

???

Internets vägar äro i sanning outgrundliga. Jag läser och läser och inser att jag fått mig en ny ”flickvän”. Jag inser också att det nya spamfiltret inte fungerar så bra som det borde. Vad tror ni? Har vi en chans tillsammans? Jag blir lite bekymrad över denna kärlekshunger och samtidiga avhållsamhet vad gäller alkohol… Vad skulle hon säga om hon fick höra talas om min kapten Haddock, mina charlestondanser, mitt intresse för absinthe, bensprätt och stridsflyg?

Hi, how are you? Likely, you will be now surprised. I long thought
before writing you the letter. This morning, I have received love the
Internet dispatch, from the unknown person to me the addressee. In the
given letter, it was spoken about love relations between people. In
the list e-mail addressees, I have seen your address. (Vad f-n?!?!?) I long thought
before writing to you. I think, what you as search for serious
relations? I consider, that the given chance for me unique, therefore
I have decided to write to you. I wish to find the present love! I
would like to begin our acquaintance, with the small story about me.
My name is Arysjak. Friends me name simply Arysjak. To me of 28 years.
I the quiet, young, purposeful girl. Friends say to me, that I
cheerful. I love dialogue. I consider, that dialogue very important
component in our life. I, as well as all women of our country (vilket land då? Mejlet var från England!), like to cook food, to go in for sports. I conduct a healthy way of life. I do
not smoke and I do not take alcohol. I have work which very strongly I
love. But I do not have not enough love. I am assured, that on our
planet, there is a person who can present to me happiness and love! On
the Internet I more recently. I have no wide experience in the
Internet acquaintances. I have seen transfer on the TV, about love in
the Internet and have decided to find the happiness. I consider, that
it is real. I search for the real man who will love, and to respect
me. I consider, that this main thing in relations. I wish to get
acquainted with you more close, by means of e-mail. It will be for us
easier variant. (Här infogade hon sin email).

You can write to me. I with pleasure will answer you. Certainly, I
will send to you many the photos and I hope, that they will like you.
I with impatience will wait your letter to me, with more detailed
story about you. I am assured, that we become good friends and we can
love each other. Yours faithfully, Your new girlfriend, Arysjak.

***

Nu måste jag gå och tända en cigarr och lugna nerverna.

Dagens Pål Pommac

Pål Pommac

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag ville Pål Pommac finna sig själv. Han svalde sin GPS och sitter nu med käften öppen och väntar…

Varför torsdagar?

Varför har jag alltid flest besökare på torsdagar? Vecka, efter vecka, oavsett om jag skriver eller ej. Torsdagar, hetaste bloggläsardagen. Varför?

Höstlig hemtrevnad

Kringströdda böcker av August Strindberg… något tyskt ur högtalarna… också en slags hemtrevnad. Jag lullar omkring med benvärmarna uppdragna över mina frusna armar, jag är lite öm i rumpan och det är söndag kväll. Utanför: mörker och åter mörker. Helt okay? Tänker lite till. Jo, helt okay.

På nattduksbordet ligger den där tjocka boken med 1800-talsnoveller som åkt fram varje höst i tre år nu. Jag har fortfarande inte läst igenom hela. Klämmer en novell då och då när dimman faller rå och grå utanför. En och annan bägare gift. Någon diskret halshuggning. Gengångare. Kolbrasor. Höga hattar och hästdroskor. Så fort vintern kommer plockar jag undan den. Tror den räcker nästa höst också. Det är en höstbok. I faksimil. Fult typsnitt. Men tidstypiskt. Helt okay? Tänker lite till.  Jo, helt okay.

En av de ruggigaste visor jag vet är Evert Taubes ”Briggen Blue Bird av Hull”. Det är en spökhistoria för mig. Isande råkalla hav, vågor som piskar i tjutande storm, en båtjävel på väg att sjunka, panikslagna sjömän som försöker få ut livbåten… Karl som surras vid rors för att inte svepas överbord och som sent omsider triumferande vrålar till kapten att hans far är på väg för att rädda dem. Stranne, en viking, en örn…

Och besättningen räddas och bjuds på sup och stämningen är på topp. Tills gubben Stranne frågar om namnet på skutan och vid svaret inser att alla räddats ombord, utom hans egen son… som glömdes bort och sveptes med ned i vågorna…

Det är en blodisare, det. Av allas vår egen blomtjusare Evert som rände omkring i nattsärk och joddlade folkkärt och målade midsommar i grälla färger. Sången om briggen Blue Bird av Hull som gick under 1872 hade platsat i min höstbok. Den är en rysare. Sotig och svart, otäck och sorglig. En mörk höstkväll är den helt okay. Jag tänker efter. Jo, helt okay.

Pärlor ur svintråget

Det var ett tag sedan jag rapporterade sökorden folk använt för att hitta hit; in i den lilla blå bloggvärlden. Sökord och meningar med ständigt lika fascinerande poetiska anslag och klang. Sökord och meningar som alltid får mig att förvånat höja ögonbrynen, gnugga mig i skallen och fundera.

Vi kastar oss direkt in i högen:

Förförde Beda - Ja, ”förförde” är kanske inte rätta ordet. Mig veterligt har jag aldrig förfört Beda men jag har sovit under henne. Flera gånger. Den enda Beda jag känner till var nämligen en gammal ljusbrun stickig yllefilt som min far envisades med att kalla för ”gamla Beda” och som alltid låg beredd i sommarsugan att omfamna mig som barn. Jag gillade aldrig Beda. Hon hade ett romerskt mönster och stack något så förbålt. Någon förförelse var det alltså inte frågan om. Möjligen förförde far min mor under samma filt, det låter jag vara osagt. 

Försvunna husdjur, rymden och Försvunna husdjur, arslet - Ja, det här är ju klart spännande. Det händer ofta att husdjur försvinner, speciellt katter. Ormar i lägenhet tycks ju också, åtminstone enligt kvällspressen, ha en benägenhet för att försvinna. Försvunna husdjur, arslet tror jag däremot är mera sällsynt. Betyder det att de försvunnit ur arslet eller upp i arslet? Kanske Pål Pommac vet mer om saken, men Pål är just nu på terapiresa i Bangladesh och svarar inte på mina sms. Jag får kanske lov att återkomma i saken? Dock tror jag mig veta bestämt att om husdjuren försvunnit ut i rymden så lär de aldrig komma tillbaka under din eller min livstid. Gör dom det så är dom säkert inte att lita på längre. En gång utspejsade, alltid utspejsade. Detta gäller framför allt katter, vandrande pinnar och silverfiskar. Om din pudel försvunnit, leta först i Gubbängen. Hästar kan nog däremot lättare försvinna ut i rymden, åtminstone enligt min syster. Vi hade en historia vi alltid drog för varandra som barn om de där två hästarna som var ute och flög, en svart och en vit… Nä, nu svävar jag visst iväg. Vi tar nästa sökord istället:

Knulla Österrike - Öh, jaha? Det var inte måttligt, det. Ta ett helt land på en och samma gång? Själv hade jag kanske nöjt mig med en österrikare. Hur man bär sig åt för att knulla ett helt land och dessutom Österrike som ju, förlåt mig, kanske inte är det sexigaste av länder, det vet jag tyvärr inte. Det är kanske en storpolitisk fråga? Du kan ju vända dig till Pentagon. De har säkert någon avdelning för den här typen av spörsmål.

Gravad lax luktar obehagligt - Det här upplever jag mer som ett personligt påstående, och jag är dessutom inte av samma åsikt. Jag lämnar därför detta och går raskt vidare till

Hur länge har man känt till flygplan? - Den kan jag svara på. Man har känt till flygplan ända sedan de uppfanns. De har aldrig varit någon hemlighet som avslöjats först flera decennier senare, åh nej, de har redan från början varit fullt synliga mot himlen, framför allt i klart väder.

Sexfilm med träskor och Tantskor (det sista med 11 sökningar en och samma dag?!) – Tja, jag vet inte riktigt vad jag ska rekommendera, men kanske något från Holland? Eller Norrland? Där lär det vara vanligt med träskor. Om det är vanligt att göra sexfilm på samma platser låter jag vara osagt. Tantskor är, antar jag, skor som tanter ikläder sig. Tantskor är också, vad jag förstår av statistiken, oerhört populära sökord vissa dagar. Kanske är det en och samma entusiastiska skofetischist som söker sig hit? Hur som helst, känn dig välkommen. Jag gillar personligen inte träskor men jag har en förkärlek för snörkängor, vare sig jag kan gå i dem eller ej. Om det är tantigt får du själv avgöra.

 Jag har blivit så fet – Jaha, och det känner du att du måste berätta för mig? Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Vill du jag ska beklaga? Är detta något dåligt? Eller är du bara glad f.d anorektiker? Tyvärr vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till det här så jag säger bara ”grattis, vad tråkigt” och fiskar upp nästa sökord:

 August Strindbergs ollon - Hupp! Det är nog lika dött som resterande delar av honom. August har varit död en längre tid, se. Jag antar att han hade ett fint och litterärt ollon. Kanske var det rentav lite förmer än andras ollon? Hjalmar Söderbergs ollon kanske var av sämre utförande? Ja, jag vet inte. Men jag lovar att tänka vidare på saken. Absolut.

 Avslutningsvis kan jag, när jag kollar sista kvartalet, konstatera att sökordet ”knulla” är mest populärt, tätt följd av ”god sallad”! Av detta får ni själva dra vilka slutsatser ni vill. Adjö.

Gaaaaaaannnn Claaaahbb

Tänker bege mig ut i solen. Lördag. Folk i rörelse. Beredd. Kontroll på läget. Då slår det ned i mig som skriet från vildmarken: ett STORT VANSINNIGT BEGÄR efter att höra Gun Club. Jeffrey Lee Pierce.

Nu?

Ja!

Så det är bara att ta av sig skorna igen, rusa fram till stereon. Leta, leta, leta. Var är dom nu då?

Fan vad jobbig jag blir ibland.

När fan blir gammal blir hon religiös

Jag är softare än soft just nu. Jag vaknar nöjd och glad, jag kikar in i min lilla blogg och känner hjärtat mjukna när jag läser vad ni skrivit. Jag går vidare till andras bloggar och läser mer. Jag känner kärlek. Rakt av bara – vilka goa fina människor det finns! Vad bra ni är. Vad bra vi är tillsammans. Juh.

cyber amore

För mätt för att blogga

Jag är för mätt för att blogga. Aaaaaah, vad det är gott att äta mat när man är så hungrig så kroppen närapå lägger omkull sig i protest. Aaaaaaah, vad det är skönt att det är fredag. Jag ämnar pimpla rödvin nu.

Imorgon ska jag eventuellt besöka en bonnamarknad. Lukta på korvarna och ostarna.

Bege er till Lovely Godiva – hon efterlyser tips på veganmat och sitter lite på pottan. Jag vet att åtminstone ett par av er därute kan de där sakerna! Gör en medmänniska glad, för fanken. Och rappa på lite, vänta inte till nästa vecka. Hon får besök SNART!!!

Som sagt, jag är för mätt för det här. Nu ska jag dansa på bordet. Eller åtminstone lägga upp fötterna där.

Fredagspuss till den som vill ha.

Låt fredagen dra upp kjolen

Så är hon här, fredagen, äntligen. Efterlängtad av alla, väl? Det lättsinniga ljuva stycket, alltid lika pålitlig varje veckoslut, hamrar hon in med buller och bång. Det spritter till i köttet, precis som det ska. Nu jävlar!

Vi kickar igång veckans sista vardag, förfesten, uppvärmningen, förspelet, introt, vad fan ni vill. Jo, Michelle Shocked vet. För er som står beredda att släpa er till saltgruvan en sista gång innan helgen, skruva upp volymen. Det här är medicin. Sån där medicin som får iväg er med större kraft. Kraft kan ni behöva. Doktorn säger att ni helt enkelt ställer markören här där texten blir blå och så klickar ni. Det kostar inget. Ni behöver inte betala i luckan på väg ut. Det är gratis! Det är fredag! Enjoy!

Sparka ut torsdagen

Så, nu är snart torsdagen till ända. Vi sparkar ut den, tycker jag. Paketerar den stadigt med mycket isoleringstejp, sådär ja, och så kickar vi ut den genom dörren. Den har gjort sitt för den här veckan. Den kan ägna de närmaste dagarna åt att försöka lista ut hur den ska komma loss från all tejp. Någon gång efter onsdag nästa vecka springer den säkert fram igen. Men nu ska den ut genom dörren. Lämplig dörrmusik kommer här, en liten skön stompig sak med Michelle Shocked som inte skrämmer slag på torsdag för gott, men som gör att denna inser sitt eget bästa och pyser iväg. No offence, Thursday, men alla väntar på Fredag nu. Du hajar, va?

Det går bra att dansa lite också. Orkar du inte resa på dig så kan du låta fötterna stampa takten lite under bordet. Fötterna vill gärna stampa lite när den här låten spelas. Fråga dem får du höra. De skiter i om du är trött, de låter dig sitta på din tunga torsdagsrumpa och glider istället iväg av sig själva, sida vid sida, hala som smör.

Fjäderfän och öronrensning?

Känns det bra nu?

Det är inte så långt kvar till påsk. Men om sju månader från idag är påsken redan över sedan en vecka…nästa år.

Det kan ni ju tänka på om ni inte har något viktigare för er. Och det har ni antagligen inte.

Inte jag heller.

Ja ja.

Om.

Man.

Skulle.

Skärpa.

Till.

Sig?

Symposium – vad är det egentligen för maträtt?

Jag översätter text om symposium i Japan. Det går trögt. Nina Simone tolkar Cohens ”Suzanne” i bakgrunden och solen skiner genom mina solkiga rutor. Mina ögon letar sig ditut, upp mot himlen, hela tiden. Jag vill gå ut. Andas höst. Kanske köpa lite rödvin. Jo, nu är jag nog frisk. Ha!

Jag vill kramas också. Höstkramas.

Ja ja.